Som en snok under soffan – rädslan för främlingar är vår svaga punkt

29.04.2024
Som en snok under soffan – rädslan för främlingar är vår svaga punkt
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

VI FINLÄNDARE berömmer oss av att vara ett lugnt och tålmodigt folk, lojalt och organiserat, allt lite smålutherskt. Det sägs också vara vår tysta styrka i oroliga och krisartade tider.

Resiliens, motståndskraft, kallas det. Det är i den fiender behöver hitta en lucka om de vill psyka oss eller hybridpåverka oss.

Det verkar vår ryska granne ha lyckats med, medvetet eller genom slump och förvirring i imperiet. Men Ryssland har släppt asylsökande mot vår östgräns, och därmed hittat vår mentalt svagaste punkt som finländare.

Vi är i genomsnitt maniskt förskräckta över främlingar. Det är som att ha en snok i vardagsrummet. Det blir oro och kalabalik över främlingar vi inte har full koll på. Och till sist utgår vi smått absurt från att varje männi­ska på cykel vid östgränsen – är farlig.

Så EU:s byrå för grundläggande rättigheter påminner om att Finland inte bara är världens lyckligaste land, utan dessutom, upprepat påvisat, Väst­europas mest rasistiska.

Vi har ett vasst öga för kulturskillnad och andras annorlundaskap. Dessvärre kanske både bland dem som möter främlingen med misstro och illvilja, och dem som gör det med mockarutor och välvilja. Det tar tid att låta det sjunka in att vi inte är subjekt och objekt för varandra, utan vandrar i Guds nåd alli­hopa.

"Till sist utgår vi smått absurt från att varje männi­ska på cykel vid östgränsen – är farlig"

KYRKOR och samfund har genom Ekumeniska rådet vädjat regering och riksdag om att inte genomföra alla de hårda åtgärder mot asylsökande och migranter som planerats.

De som talar för nya lagar om gränsförfarande, hantering av asylhandlingar och avvisning säger öppet att de vet att vi därmed är med och skrotar internationella överenskommelser. Men vi gör det ändå.

Också i andra sammanhang går politikens tummel numera ut över grunderna för en rättsstat i världen.

Det är därför fräscht att trossamfund, alltfrån lutheraner till kväkare, nästan lite gammalmodigt går tillbaka till gamla grundprinciper: Vi tar emot den som behöver hjälp, eller ett bättre liv.

DET ÄR förstås en annan tid i dag än före år 2022 då Ryssland angrep Ukraina. Det utlöste ett domino som har lett till att den militära gränsen mellan fred och ett tredje världskrig går oskyddad och sårbar intill hundratals kilo­meter skog i just vårt land.

Men fortsättningsvis borde människor få komma in hos oss, för att få sin sak prövad. Vad vi ska göra vid östgränsen? Ta in dem. Pröva deras sak. Utgå från att varje människa kan vara till glädje. Vi kan fortsättningsvis vara ett lugnt och tålmodigt folk, lojalt och alltigenom organiserat.

Fast det är också sant att de som prövas och befinns vara för lätta också borde lämna oss snabbare än i dag, såvitt något tryggt alternativ finns. Det gör många också. Alla som kommer biter sig inte fast här till varje pris. Många försvinner vidare i världens vimmel, deras spår blåser igen, deras ansökningar förfaller.

Det är också ovärdigt att vi skär ner på den lilla mottagningspengen för att närmast svälta iväg asylsökande. Men samtidigt måste vi också kunna säga högt att Finland för den som har väldigt svag utbildning och klen språkbakgrund kanske är ett för svårt land. Försök hitta hjälp någon annanstans om du kan.

Jan-Erik Andelin

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41