I Gaza går Herodes igen

15.04.2024
I Gaza går Herodes igen
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

Ledartexten har skrivits för papperstidningen som gick i tryck före Irans attack på Israel natten till den14 april och innan de akuta varningarna för den var kända.


FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET
hör till de kyrkliga organisationer som senast har tagit ställning till kriget i Gaza. Efter ett besök i regionen säger den nya missionsdirektorn Pauliina Parhiala att fred mellan Israel och Palestina inte kommer att födas inifrån. Omvärlden måste tvinga parterna till det.

Tidigare har de flesta av våra evangelisk-lutherska biskopar, liksom också Kyrkans utlandshjälp, vädjat om eldupphör.

I oktober 2023 gjorde Palestinas islamistiska Hamasregim en brutal överfallsattack mot 1 300 fredliga israeliska civila – en del av dem fredsaktivister.

I försvaret, eller hämnden, har Israel gått över alla gränser. Militären har dödat över 33 000 palestinier i Gaza och drivit 1,9 miljoner civila på flykt, in i operationer utan bedövning, mot hungersnöd och epidemier. Hjälparbetare säger att de aldrig har sett någonting liknande.

Palestinierna pressas mot Egyptens gräns i Rafah, en stad mindre än Jakobstad. Världen ser hjälplöst på när Israel bombar.

Israel anklagas vid domstolen i Haag för folkmord. Experter på sådana förbrytelser är inte övertygade om själva åtalet, även om krigsbrott i mängd sannolikt har begåtts. I sin blinda hämnd verkar Israel nämligen inte ha någon plan att förgöra palestinierna, men inte heller någon exit-strategi ut ur kriget.

VI MINNS kartorna som har cirkulerat i kyrkor och bönehus, med den Den Stora Arabvärlden kring pyttelilla Israel. Glöm dem. I dag är palestinierna ensamma, desperata och radikaliserade. Egypten är stängt för dem. Arabstater från Saudiarabien till Marocko har slutit, eller överväger att sluta fred med arvfienden Israel.

KRISTET TÄNK har olika skolor om Israel och Palestina. En huvudfåra i kyrkor och västvärld betraktar hursomhelst det som stort att världens judar efter sekler av diskriminering och diaspora fick ett hemland. Beslutet fattades hösten 1947 med en majoritet om 33 röster i det dåvarande FN.

Genom Europa gick en lättnadens samvetssuck efter den fruktansvärda holo­caust som alltför många känt till 1933 till 1945. Trots det tog många länder inte emot judar efteråt.

Inom vår evangelisk-lutherska kyrka ligger många sympatier hos Palestina – inte minst för en liten palestinsk-jordansk systerkyrkas skull; den har 2 000 medlemmar.

Väckelserörelser och frikyrkor har då mera den evangelikala synen på Israel – hur landet inför historiens slut mirakulöst ska vända sig till de kristnas Jesus som Messias.

I de kretsarna finns nu en plågsamt tyst hållning för det blod som flyter i Gaza – kanske för att det ”är så det står skrivet”. Dito när gäller de israeliska bosättningar som, i ett lågintensivt inbördeskrig med palestinier, växer upp på områden som uttolkas som ”Bibelns Israel”.

NÄR JESUS hade fötts i Betlehem ställde den paranoide vasallen Herodes för 2 000 år sedan till med ett omfattande barnmord för att komma åt det nyfödda stjärnskottet.

Men ingen profetisk läsning kan rimligtvis anse att det bör hända igen. Över 13 000 barn har mist livet i vinter i Gaza. Hur det ska lösa den sega Israel-Palestina-knuten vet ingen. Ändå måste kristna nu bara stå bland dem som tvingar Israel att sluta döda. Nu räcker det.

- - -

Korrigerat 30.4 kl. 12.40: Årtalet för Hamasattacken, Saudiarabiens och Marockos status gentemot Israel.

Jan-Erik Andelin

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02