Presidenten och välsignelsen

22.01.2024
Presidenten och välsignelsen
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

SPRÅKET lever och förändras. Ord med klara bibliska undertoner som förbannad, uppståndelse eller enfald går genom vardagsspråkets ordmangel. När de kommer ut på and­ra sidan har de en annan betydelse än i 1917 års bibel. Olika kraftord med religiö­st ursprung varierar också över tiden i valör och styrka.

DET VACKRA ordet välsignelse hör till de ord som tiden har rådbråkat. I vardags- och mediejargong används det ofta taget ur sitt ursprungliga sammanhang. Något beslut i riket har fattats i högsta instans och anses därmed vara fastställt och ”välsignat”.

Parallellen kommer väl av kyrkvigseln till äktenskap, där kärleksprocessen uppfattas ha nått något slag av fullbordan inför prästen. Och ändå vet alla närvarande att de två där framme verkligen har en lång väg kvar att gå.

Välsignelsen är, sett till ordets bokstav, inge­t klick där saker definitivt går i lås. Det är en önskan och förhoppning om att Guds omsorg ska följa den välsignade på resan. Det är att önska någon det allra bästa man i sin tro kan komma på, en högsta väl­vilja, ett ljus på vägen, beskydd.

Eller som den evangelisk-lutherska kyrkan skriver i ett slags konsumentupplysning på sin webbplats: ”Välsignelsen är knuten till gåvan att leva och finnas till.”

PRESIDENT Martti Ahtisaari (1937–2023), återinförde den gamla traditionen från krigsåren för länge sedan att avsluta sina nyårstal med att önska Guds välsignelse. Efter­följaren Tarja Halonen avstod från seden; Sauli Niinistö tog upp den på nytt.

ATT TALA OM Gud i samband med en nations öde och uppdrag har mönster särskilt från USA. Det betraktas som ”civilreligion”, när In God we trust- guden inte är en teologiskt beskriven gud, utan mera en anonym högre makt alla medborgare kan förhålla sig till.

I Finland valde långvariga president Urho Kekkonen (1900–1981) att tiga om Gud under ett kvartssekel av nyårstal.

Det är också det som torde vara utgångspunkten. Staten och dess ämbeten är världsliga. Sedan Kekkonens tid har det dessutom blivit än tydligare att republiken och folkkyrkan jobbar vid olika bord.

Så det är lite överraskande att frågan om nyårstalet och välsignelsen fortfarande ploppar upp. Borde presidenten alltså vid sidan av sin roll som överbefälhavare för försvaret dessutom också vara en nationell överste­präst, åtminstone för en dag, och årligen nedkalla Guds välsignelse?

SVARET ligger väl i om den som innehar presidentämbetet själv är känd för att ha en utövande tro eller för att bruka resonera om rikets svåra frågor även i trons termer.

Presidenten väljer i sitt nyårstal de språkbilder, dikter eller favoritförfattare att citera som hen för stunden anser att bäst illustrerar det som hen för året vill säga. Eller att om hen så väljer önska någonting från Gud. I annat fall blir det en märklig, otippad ritual som mest skapar förvirring kring hur vi ser på religion och stat.

Det kunde också höra till allmän etikett i övrigt bland oss finländare att det inte är ett intrång, eller ett försök att snärja in någon i sin egen religiösa värld, att önska någon välsignelse. Det är att önska den andra det bästa man själv vet; allt gott.

– – –

Önska Guds välsignelse eller inte? Så här svarade presidentkandidaterna själva.

Jan-Erik Andelin

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04
Johanna Holmäng bor i Forsby, men kring tio dagar i månaden arbetar hon i Umeå.

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31
Jonas Ahlforn ser kyrkans
styrka i att möta människor i kris, för kyrkan har redan reflekterat över de stora livsfrågorna.

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00
Prästerna Mari Puska (t.v.) och Malena Björkgren vid synodalmötet i Åbo. Biskop Bo-Göran Åstrand talade till 180 präster om folkkyrkan i förändring

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00
När de skrev om sitt liv upptäckte Mårten och Kjell Westö nya saker om varandra.

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38