När julen får en att gråta

05.12.2023
Sofia Torvalds är redaktör.

Med en känsla av entusiasm och energi knåpar jag i slutet av november ihop en julspellista på Spotify. Sedan börjar jag gråta.

Och det fortsätter. Jag sitter i metron och spärrar upp ögonen för att tårarna inte ska rinna ner längs kinderna.

Nämen vad handlar det om?



Den första låten som knäcker mig är Mary did you know med Pentatonix: Maria, visste du att din lilla bebis en dag kommer att gå på vatten? Maria, visste du att den son du födde en dag blir din förlossare? Visste du att när du kysser din lilla bebis, då kysser du Guds ansikte?

Vid det här laget gråter jag innerligt. Det är inte bara det att det är så sällsynt att en julsång inte fångar bara en gullig jultablå, utan ger en bild av en riktig mamma som håller om en riktig bebis som samtidigt är en frälsare. Att någon så liten samtidigt är Gud.

Det är också det att jag själv haft små bebisar i famnen, och nu studerar de vid universitetet, har egna hem eller skäms för att jag talar för högt i butiken eller går för snabbt (det sista klagomålet hade jag inte sett komma).

En gång kysste jag deras bulliga, små kinder, nu får jag krama dem när de kommer och går.


Min andra knäckpunkt kommer vid Koppången med Emma Raunio, som gör den så skirt.

Det är något med att julen blir som ett fönster där vi speglar alla jular som varit, jular med dem som dött, som om de alla fanns hos oss fortfarande, alla i samma tid i sångens nu.


Och jag vet att dom som har lämnat oss

har förstått att vi är

liksom fladdrande lågor

så länge vi är här.


På något
vis handlar det också om tro på det naiva undret, om att våga tro på det en stund fast man precis skannat av nyheterna och det känns som om det inte fanns så mycket att tro på just nu.

Jag vill tro att han föddes

och finns med oss här i tiden.

Det är jul och det finns ett barn i mig

som vill tro att det hänt

och som tänder ett ljus

varje söndag i advent.


Medan tårarna
rinner längs mina kinder halkar jag hemåt via närbutiken, där jag ska köpa tandkräm åt det barn som verkligen skulle önska att jag inte talade med så hög röst i köpcentret. Tandkräm är också en sorts kärlek.

Jag tänker tända ett ljus varje söndag i advent. Jag tänker tro på mirakel och på att Marias bebis är Gud.

Sofia Torvalds

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32