Vet fridsföreningen skillnad på lära - och andra världsliga lojaliteter?

09.10.2023
Vet fridsföreningen skillnad på lära - och andra världsliga lojaliteter?
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

EN LITEN kristen rörelse i ett hörn av ett annat nordiskt land hade kommit till en teologisk skilje­väg i en fråga. Ett läger tyckte efter många år si, det andra lägret så.

Den lilla kyrkan sökte klokt vägar vidare genom en enkä­t­ bland medlemmarna. Den hade två frågor: Kan du acceptera den nya tolkningen av läran? samt Kan du leva med att din församlingsledning inte tänker som du?

Svaret var smått rörande: En överväldigande stor andel svarade ja på båda frågorna.

DET ÄR SOM som att ha åkt tidsmaskin att sitta med nyheten att den första kvinnan nu har blivit utnämnd till präst i en av Borg­å stifts församlingar. Såå 90-tal, som ungdomen skulle säga.

Med undantag för Karleby svenska församling och några till har det inte varit en knäckfråga på väldigt länge, inte heller i ett flertal av de österbottniska grannförsamlingarna.

Många med perspektiv på rikskyrkan har frågat varför skiljelinjen vid just prästens kön måste vara så rakbladsskarp just här i ett hörn av Borgå stift. Någonting liknande sägs knappt stå att hitta på finskt håll.

Där har det förstås hänt att man har gått ur folkkyrkan och bildat egna manskyrkor, vilket också våra finlandssvenska laestadianer som bäst sitter och grunnar på.

MÅNGA SOM är trötta på det exklusivt mans­prästerliga har helt riktigt påpekat att tolkningar av vad som är ”Guds entydiga­ ord” i en modern tid förändras. Detta även bland dem som berömmer sig av att vara mera ”bibel­trogna” än andra.

Så sägs till exempel praxisen om preventivmedel i laestadianska familjerna i en tyst glidning ha övergått i något slag av ny förståelse av vad Gud egentligen vill. I husen på de nyare laestadianska solsidorna sägs barnskaran numera följa mönstren i andra barnfamiljer.

"Den laestadianska rörelsens lämna kyrkan-utredning skulle må bra av ett kapitel med helt världslig socio­logi: Hur har vi mänskligt sett hamnat här?"

DET ÄR HÄLSOSAMT att ibland tänka efter i vilket sammanhang och i vilken kontext olika kyrkors och rörelsers förståelse av tron har fått sina betoningar.

En folkkyrka med miljoner medlemmar, många åtminstone till ytan sett passiva, får sin prägel av Guds kravlösa nåd och väntande närvaro.

En frikyrka med några tusen medlemmar får sin prägel av personlig trohet och engagemang i Guds verk. Men ingetdera är mera eller mind­re­ kristet än någonting annat.

Också den laestadianska rörelsen skulle må bra av att i sina ”lämna kyrkan”-utredningar också ha ett kapitel med en helt världsligt socio­logisk bedömning: Hur har vi mänskligt sett hamnat här?

Fridsföreningarna kännetecknas av starka familje­band mellan ett fåtal familjer. Detta, i vänlig mening sagt, klanväsende sträcker sig ända in i utkomst, ekonomi och i att man arbetar i varandras företag.

Så i vilken mån handlar gemenskapen och rörelsens vi om lära? Och i vilken mån om släktskap, lojalitet och sociala nätverk?

VI KUNDE också avdramatisera det som igen verkar koka ihop till en ny konflikt.

Det har i alla tider stått envar fritt att när söndagsmorgon glimmar bläddra i församlingsannonseringen och gilla en präst bättre än en annan. Den som har ont just av en kvinna vid altaret må planera sina söndagar enligt det. Låt oss respektera varandra ändå.

Jan-Erik Andelin

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39