Det finns ett något mer spektakulärt exempel på ungefär samma sak. Enligt Taizékommuniteten upptogs Broder Roger i den katolska kyrkans gemenskap utan att han lämnade den reformerta kyrka han föddes in i – utan att konvertera – i och med att påven själv vid ett tillfälle gav honom nattvarden. Jag är inte säker på att katolska kyrkan helt delar den tolkningen av denna extraordinära händelse, men båda fallen pekar ut riktningen i det ekumeniska arbetet.
Thomas Merton (och Broder Roger) sa att arbete för kyrkans enhet handlar om att sträva efter att förena hela kyrkan i sig själv. Det betyder att ekumeniskt arbete handlar om att som individ och gemenskap låta sig berikas av andra kristna traditioner så mycket som möjligt, så att vi blir bilder av hur den förenade kyrkan en dag kan se ut.
Här finns en avgörande skillnad mot en äldre attityd som ofta funnits inom det ekumeniska arbetet: att utgå från att den egna traditionen ska bevaras intakt och framför allt godkännas som sådan av andra kyrkor. Men när det ekumeniska arbetet är klart kommer ingen tradition att se ut som innan.
Vad betyder det här för det ekumeniska arbetet i praktiken? Det betyder att det måste betraktas som ett stort misslyckande när någon konverterar från en kyrka till en annan. Att höra till en kyrka är som att vara gift. Att konvertera är som att begära skilsmässa. Ibland kan det finnas situationer där det är nödvändigt. Men det är alltid något som av alla parter måste uppfattas som något beklagligt, något som det gäller att göra det bästa möjliga av. Lika lite som man kan skilja sig för att man hittat någon bättre kan man konvertera för att man tycker bättre om en annan tradition.
Det vore alltså en gärning för ekumeniken om kyrkorna gick in för att göra det svårare att konvertera. Givetvis kombinerat med fortsatta strävanden att göra lösningar som Borgåöverenskommelsen möjliga. Då kanske färre skulle lämna sina kyrkor och uppblandningsprocessen skulle gå fortare, liksom min vän nu kan fortsätta att berika den lutherska kyrka han tjänar med inspiration från den anglikanska traditionen. I ett annat fall skulle han kanske lämnat den och skillnaden mellan de två kyrkorna skulle ha förstärkts genom att den lutherska kyrkan blivit en anglikanskt färgad medlem fattigare.
Dessutom: om andelen ”missnöjda” medlemmar ökade i kyrkorna skulle kanske pressen att möjliggöra lösningar som liknar Borgåöverenskommelsen öka.
Ekumenik 2.0
15.11.2012
En bekant till mig blev i helgen medlem i den anglikanska kyrkan, utan att sluta vara medlem i den lutherska kyrkan, där han är präst. Han är alltså nu medlem i två kristna kyrkosamfund och kan verka som präst i båda. Det som möjliggör det här är Borgåöverenskommelsen som innebär att de lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum samt den anglikanska kyrkan delar nattvardsgemenskap och ämbete.
Patrik Hagman
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Upptäckte en gemenskap på Lekholmen där alla får vara sig själva
lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win".
29.5.2024 kl. 20:32
Voice-Chrisu börjar sköta UK och unga vuxna vid Kyrkostyrelsen
ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Kyrkobesvär inlämnat om kyrkoherdevalet i Petrus församling
BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
”Du behöver inte bära din tro”
ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.
6.6.2024 kl. 08:00
Frågan ”varför drabbas jag igen” är nära
Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon.
5.6.2024 kl. 10:18
Kyrkan börjar se över församlingsnätverket
KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
Trots klimatkrisen finns det hopp – i handling, och i att viska ett tack
KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller.
4.6.2024 kl. 09:46
”Vi ville lämna frågan och gå framåt”
SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"
INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Mest läst
- De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
- Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
- Anita Höglund är borta
- Gud är densamme, även de gånger kyrkan och människorna i den gör bort sig och gör fel
- "I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
Laestadianplan får kritik av egna: ”Stanna kvar i folkkyrkan”
laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen
1.3.2024 kl. 13:37
Insändare: Hans Snellman
debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06
Från mörker till ljus, från resor till mat? Gör KP:s enkät om din påsk
ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Nunnorna i Åbo har en uppgift: att be
klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in
ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet