Det finns hjälp för den trötta prästen

12.09.2023
Det finns hjälp för den trötta prästen
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

DEN ÄLDRE damen, lätt sportigt klädd, låg på övergångsstället. Hon blödde från ett jack i pannan, men småskrattade lite över hur tassigt det var att hon låg där.

Värre var det då med henne som hade kört på. En liten grå männi­ska som gick i små ångest­cirklar kring sin bil i korsningen, chockad, olycklig, onåbar.

Ambulans och polis kom. En ung polisman, ny i jobbet med lite för stor polis­jacka, kom fram till henne som hade kört. Och så fick hon äntligen bekänna: det var mitt fel.

Hon blev med ens alldeles lugn. All oro rann av. Polisynglingen förstod nog inte själv vilken stor roll han hade; han petade till sin snusprilla med tungspetsen, det var torsdag.

PRÄSTEN har i vår kultur ett slags liknande roll som polismannen vid fotgängarolyckan.

Att ta emot människors oro och skuld. Att lyssna och bära. Att vara stomme vid jordfästningars slitande sorg och bröllops sprängande kärlek. Att inte göra fel, så att en släkt sedan talar om det i generationer. Att inte komma oförberedd, tankspridd eller med egna känslor på ytan. Inte gråta vid andras kistor.

Samma förväntningar finns väl också i arbetsgemenskapen på kansliet. Om prästen som den starkaste, tåligaste och andligaste. Prästen lever liksom i sitt kall, de andra i sina kollektivavtal.

Det kyrkliga facket Aki-förbunden visade nyligen att 32 procent av prästerna känner sig ”mentalt helt slut” åtminstone en gång varje arbetsvecka. Det är skrämmande mycket. I en tidigare artikel hos Kyrkpressen (KP 30.8) ger några präster exempel på vad som tynger.

"Arbetsgemenskapen verkar vara outnyttjad och gles många gånger."

MYCKET ÄR motsägelsefullt. I prästfackets undersökning upplever hela 79 procent av prästerna sitt arbete som fritt – men samtidigt som så gränslöst att det känns att jobbet aldrig tar slut.

En annan paradox: Många präster är sedan urminnes tid de främsta i en hierarki. Prästen visas fortfarande på många kalas fram att skära i tårtan först.

Men samtidigt lider många präster på sin arbetsplats också av den hierarki som fortfarande lurar inom kyrkan. Inte sällan är problemet en kyrkoherde som har andra gåvor än att vara en god och tydlig chef.

En präst i nådens sena år 2023 får också på sig allt fler ogenerat ställda förväntningar, inte sällan av människor de inte känner, och aldrig har sett i kyrkan. Men så dyker de plötsligt upp för någon förrättning som riktigt krävande konsumenter.

FRÅGAN ÄR vad som går att göra. Tankeväckande är vad många frikyrkopastorer som har kroknat säger (deras arbetsbörda är ofta ännu orimligare). Ofta under något sabbats­vikariat hos sina lutherska kolleger har de funnit en arbetsgemenskap.

Fast den gemenskapen verkar vara outnyttjad och gles många gånger. En trött präst lämnas ensam. Och det blir ofta hierarkiskt fel att barnarbetsledaren eller diakonen skulle kunna vara de rätta att lyssna och trösta.

I en framtida kyrka kan också aktivare lekmän, även i heligare rum som gudstjänster och förrättningar, avlasta prästen.

Mycket av det här ställer ändå stora krav på ett nytt, gott ledarskap av kyrkoherdar och församlingsråd – och kanske också av den trötta prästen själv.


Collagefoto: Unsplash - Tiago Bandera

Jan-Erik Andelin

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02