Att tillverka mera pengar – när företagarens kall ska rädda nationen

25.08.2023
Att tillverka mera pengar – när företagarens kall ska rädda nationen

I FINLAND tjänar företagare i snitt 3 300 euro i månaden, medan löntagare har 3 700 euro. Företagarna jobbar längre dagar och har kortare semestrar. De kastar sig ibland i bilen när som helst på dygnet för en viktig kund.

Många företag är små. Hela 92 procent i Finland har mindre än tio anställda. Två tredjedelar av företagarna i Finland jobbar helt ensamma: hantverkare, kulturarbetare, bokförare. Ifråga om inkomster ligger långt fler företagare än löntagare i den lägsta tiondelen, decilen.

Den gamla samhällskartan med höger och vänster blir lite konstig här ibland. Företagandet placeras svartvitt och dogmatiskt enligt kapital och arbete, givare och tagare.

Den politiska högern har tagit sig an företagarna. Vänstern är inte är så intresserad av en stor grupp människor som tjänar under 2 000 euro i månaden och som gott kunde funka ideologiskt som äkta utsatta.

VI FICK EN ny regering. Partierna i den körde, som alltid i val, igenom sin samling berättelser, narrativ. De blev till sist sanningar som folk röstade på. Det var det där att Finland är orimligt skuldsatt, och att vi måste hårdspara. Och det där att våra företag är Finlands motor och behöver mera spelrum och löst kapital.

Ingetdera påståendet är ju förstås helt sant. Flera EU-länder är skuldsatta som vi. Och det offentliga – skolor, social- och hälsovård eller rättsväsende – är minsann en motor de också. Utan dem kommer inte människor på jobb ut bildade, friska och trygga, gratis för både stora företag och små.

"Finns det en kristen teologi
och människosyn för företag?"

Regeringen ska nu i snabb takt göra det lättare för företag och företagare att anställa och säga upp. Bra så. En av de största trösklarna för en företagare är att våga ta in sin första anställda. Och att därefter föra ”lokala förhandlingar” om hur man bäst ska jobba ihop. Funkar det inte är företagaren snabbt i konkurs.

Genom att minska på bidrag och stöd för väntar regeringen att flera finländare ska bege sig ut på vägarna, som det heter, för att vara tillgängliga för jobb som behöver utföras i dessa företag.

SAMTIDIGT kan man ställa frågor om det finländska företagandet. Ett tredje vinnande narrativ i valet var att det går så mycket bättre för Sverige. Underförstått: våra skatter, bidrag och byråkrati i Finland hämmar affärerna.

Färre har ställt frågan tvärtom. Kanske vårt företagande är sämre än Sveriges? Motorn klenare. Företagande och firmakultur i snitt inte lika bra. Är det säkert att mera pengar i omlopp faktiskt skapar mera välstånd åt alla via företagen? Här förhåller även samhällsekonomer sig till den så kallade marknaden som till vädret – det blir som det blir.

Vi har smålett åt hur man ältar, vevar och fikar med personalen i svenska företag. Medan vi kanske är låsta i den ganska husbondsaktiga roll finländska företagare har, ifråga om synen på sig själva kontra sina anställda.

VI HAR TIDIGARE i Kyrkpressen frågat efter en pengarnas, mammons teologi. Vi behöver i dagens samhälle också fråga om det finns en företagandets teologi.

Finns det på kristen grund en människosyn som kan gå genom ett företag: frihet, ansvar, kreativitet, omsorg? Eller är det Jesus is Jesus, business is business som gäller?

.

Jan-Erik Andelin

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41