Sin stilla, svala stund i en kyrka kan man ta inför arkitekturen, konsten eller Gud

21.07.2023
Sin stilla, svala stund i en kyrka kan man ta inför arkitekturen, konsten eller Gud
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

KYRKOR, MUSEER och konstgallerier besöker många av oss finländare ofta inte ens på vår hemort. Utom kanske då i dessa tider, på sommaren, under semester eller hemester.

På våra resor genom Sommarfinland viker omkring 150 000 personer varje sommar in till någon av de över 260 kyrkor som har skyltats därmed också organiserat håller extraöppet som väg­­­kyrkor. Eller så kikar du in i vilken kyrka som helst som råkar stå öppen, också någon som inte är särskilt listad för turister. I kyrkbyar och stadskvarter där du råkar parkera och ta en paus.

I allt från finländsk skärgård till ödemark är kyrkor och kapell ibland de sista historiska byggnader som står kvar. Kapell som kanske lite lutar där de står men finns kvar när föreningar och handelsbodar slutat med sina hembygdskollektioner i något hörn.

Kapell som kanske lite lutar där de står men finns kvar när föreningar och handelsbodar slutat med sina hembygdskollektioner i något hörn.

Det är också det staten förväntar sig av kyrkan. Staten avdelar årligen 123 miljoner euro till kyrkan. Dels ska den lagstadgat sköta om begravningsplatserna och folkbokföringen, dels är den förpliktad stt svara för sin byggnadshistoria med alla dess gamla konstverk och före­mål.


TA OCKSÅ VARA
på chansen att se kyrkor i deras gamla layout. Många kyrkor börjar byggas om. Kyrkans ekonomi förändras. Av ekonomiska orsaker behöver kyrkrummen i Finland användas så flitigt som möjligt för att de är så dyra att upprätthålla.

Utöver pengar som schematiskt fördelas till alla församlingar, riktar folkkyrkans centrala ledning också årligen sju miljoner euro till olika reparationer och renoveringar. Och ändå är många kyrkoherdars och kyrkliga beslutsfattares oro i magbottnen hur en gammal kyrka ska hålla säker och i skick.

Vårt lands museimyndigheter har börjat luckra upp reglerna för vad man får göra i en historisk kyrka. Det kan ha att göra med att alternativet till att skapa spelrum i kyrkan är ännu tristare – att kyrkbyggnaden stängs helt och hållet och sakta dör som en upprätt ruin.

Kyrkor tillåts nu vara mera allrum. Församlingar tar chansen att byta kyrkbänkar mot rörligare stolar. Man röjer plats för barnhörnor, smågruppskapell, konsertscener och kaféer innanför gamla väggar.

Under Kyrkpressens svep kring några kyrkor i Sverige såg vi annan detalj i tiden. I många gamla kyrkor ända från 1600-talet hade man placerat ut fåtöljer här och där i kyrko­rummet. Och varför inte – sitta bekvämt tillbakalutad och andas in allt från historia till helig ande.

Och varför inte – sitta bekvämt tillbakalutad och andas in allt från historia till helig ande.


SIN STILLA, SVALA
stund i en främmande kyrka kan man ta inför arkitekturen, konsten eller Gud. Som man kanske inte lyssnat efter, eller tänkt tillsammans med, på ett tag.

Sitt där inför historien; rikets, ortens, alla människors som har gått före. Över 400 av vårt lands 600 evangelisk-lutherska kyrkor är till exempel över hundra år gamla.

Meditera över det faktum att de yttersta kyrkorna och kapellen, alltfrån Aspö längst bort i Finska viken, till Jurmo i Skärgårdshavet, till Björköby i Kvarken och till Utsjoki längs i norr, alla byggdes inom en enda period om drygt ett årtionde i mitten av 1800-talet.

Eller sitt där i bänken en stund inför din egen historia. Inför allt som har hänt dig, kanske också i någon kyrka, som under årens lopp har rört vid din tysta tro.

Jan-Erik Andelin

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39