Sin stilla, svala stund i en kyrka kan man ta inför arkitekturen, konsten eller Gud
KYRKOR, MUSEER och konstgallerier besöker många av oss finländare ofta inte ens på vår hemort. Utom kanske då i dessa tider, på sommaren, under semester eller hemester.
På våra resor genom Sommarfinland viker omkring 150 000 personer varje sommar in till någon av de över 260 kyrkor som har skyltats därmed också organiserat håller extraöppet som vägkyrkor. Eller så kikar du in i vilken kyrka som helst som råkar stå öppen, också någon som inte är särskilt listad för turister. I kyrkbyar och stadskvarter där du råkar parkera och ta en paus.
I allt från finländsk skärgård till ödemark är kyrkor och kapell ibland de sista historiska byggnader som står kvar. Kapell som kanske lite lutar där de står men finns kvar när föreningar och handelsbodar slutat med sina hembygdskollektioner i något hörn.
Kapell som kanske lite lutar där de står men finns kvar när föreningar och handelsbodar slutat med sina hembygdskollektioner i något hörn.
Det är också det staten förväntar sig av kyrkan. Staten avdelar årligen 123 miljoner euro till kyrkan. Dels ska den lagstadgat sköta om begravningsplatserna och folkbokföringen, dels är den förpliktad stt svara för sin byggnadshistoria med alla dess gamla konstverk och föremål.
TA OCKSÅ VARA på chansen att se kyrkor i deras gamla layout. Många kyrkor börjar byggas om. Kyrkans ekonomi förändras. Av ekonomiska orsaker behöver kyrkrummen i Finland användas så flitigt som möjligt för att de är så dyra att upprätthålla.
Utöver pengar som schematiskt fördelas till alla församlingar, riktar folkkyrkans centrala ledning också årligen sju miljoner euro till olika reparationer och renoveringar. Och ändå är många kyrkoherdars och kyrkliga beslutsfattares oro i magbottnen hur en gammal kyrka ska hålla säker och i skick.
Vårt lands museimyndigheter har börjat luckra upp reglerna för vad man får göra i en historisk kyrka. Det kan ha att göra med att alternativet till att skapa spelrum i kyrkan är ännu tristare – att kyrkbyggnaden stängs helt och hållet och sakta dör som en upprätt ruin.
Kyrkor tillåts nu vara mera allrum. Församlingar tar chansen att byta kyrkbänkar mot rörligare stolar. Man röjer plats för barnhörnor, smågruppskapell, konsertscener och kaféer innanför gamla väggar.
Under Kyrkpressens svep kring några kyrkor i Sverige såg vi annan detalj i tiden. I många gamla kyrkor ända från 1600-talet hade man placerat ut fåtöljer här och där i kyrkorummet. Och varför inte – sitta bekvämt tillbakalutad och andas in allt från historia till helig ande.
Och varför inte – sitta bekvämt tillbakalutad och andas in allt från historia till helig ande.
SIN STILLA, SVALA stund i en främmande kyrka kan man ta inför arkitekturen, konsten eller Gud. Som man kanske inte lyssnat efter, eller tänkt tillsammans med, på ett tag.
Sitt där inför historien; rikets, ortens, alla människors som har gått före. Över 400 av vårt lands 600 evangelisk-lutherska kyrkor är till exempel över hundra år gamla.
Meditera över det faktum att de yttersta kyrkorna och kapellen, alltfrån Aspö längst bort i Finska viken, till Jurmo i Skärgårdshavet, till Björköby i Kvarken och till Utsjoki längs i norr, alla byggdes inom en enda period om drygt ett årtionde i mitten av 1800-talet.
Eller sitt där i bänken en stund inför din egen historia. Inför allt som har hänt dig, kanske också i någon kyrka, som under årens lopp har rört vid din tysta tro.