Dragspelaren på perrongen – invandrarna lever inte av arbete allena

03.05.2023
Dragspelaren på perrongen – invandrarna lever inte av arbete allena
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

TVÅ MINUTER råkade vi på Kyrkpressen för ett tag sedan få med Petteri Orpo, som önskar bli statsminister. Sedan behövde han hasta vidare till nästa journalist.

Det fanns tid för en enda fråga så vi frågade om arbetsinvandringen: Vilka tjänster behöver samhället investera i för att de tiotusentals nya arbetsinvandrare som ekonomerna i Finland talar om ska landa rätt i sitt nya hemland?

Orpo tittade häpet framför sig. De har ju det där arbetet, sade han. Sehän on se työ.

NEJDÅ. Så enkelt är det nog inte att integrera 40 000 nya arbetare per år. Inte ens fast de kommer från andra EU-länder, vilket Sannfinländarna helst önskar. Sök först ett arbete så ska allt det andra tillfalla er, för att omskriva en känd vers lite. Så enkelt är det inte.

Det kommer familjer och barn. Det är språkförbistring och kulturkrockar. Det behövs arrangemang på skolor, FPA-byråer och på bostadsmarknaden. Vi har skrivit om att kyrkan och diakonin får en roll i det här. (KP 2/23)

JAG HAR intervjuat grånade finländare i Trollhättan i Sverige, en gång i samma läge för ett halvsekel sedan. År 1967 utvandrade lika många finländare, 40 000 under ett år, för att jobba på fabrik i Sverige.

Baracker fick de att sova i, men utöver det var den hjälp de fick i det nya hemlandet lika med noll. Ett företag i metallindustrin hade lejt en dragspelare att spela Säkkijärven polkka på tågperrongen i Göteborg så att de skulle känna sig välkomna, det var allt. Brännvins­misär och hemlängtan var det på boendena.

DET ÄR INTE så lätt. I dag tar kyrkor, församlingar och enskilda kristna i vårt eget samhälle ett berömvärt ansvar för att nyfinländare får vänner och nätverk för de första åren här.

Men det är komplicerat. Och det blir en del anekdotbevis. Bara för att vi i församlingen känner några som har kommit väl tillrätta, och kanske fyller vår vintergråa vardag med nya livsmönster och livsinsikter, så betyder det ännu inte att all invandring lyckas.

Det är dessvärre också legitimt att ställa frågor om och hur vi ska ha invandring, även om vi i grunden vill vara både humana och generösa.

"Finland blir ett för svårt land för många. Bagaren från Syrien lyckas aldrig öppna eget."

Det finns invandrare som aldrig kommer tillrätta, aldrig kommer till din kyrka, aldrig får tag om trådändan för hur man lever i Finland och kommer vidare.

Och framför allt ska sägas att det inte är deras eget fel, utan att Finland är ett för svårt, krävande och komplicerat land för många. Bagaren från Syrien kommer aldrig så långt som till att öppna eget och komma ut i livsmyllret i Finland. För att inte tala om hans fru.

Det är ändå glädjande att siffrorna visar att sysselsättningen bland de utlandsfödda och särskilt bland kvinnorna har stigit kraftigt, enligt en nypublicerad undersökning från Arbets- och näringsministeriet. Vi får hoppas att det också förändrar våra system inifrån.

DET BLIR ÄNDÅ fortfarande lätt också cyniskt att, till exempel i regeringsförhandlingar, säga att vår ekonomi behöver dem, och därför är de välkomna.

Det kräver ett stort arbete från vår sida, och en beredskap att göra om samhället. Vi riskerar också att skapa en rotlös kast av säsongs- och snuttjobbare. Och om vi inte lyckas göra nya människor i vårt land till rotfasta anställda eller egenföretagare, så kommer vi en dag att ha en ny våg av ”stora årsklasser”.

Det är de som blev finländare under de åren då vi började importera befolkning. De får inte bli pensionärer och äldre utan att någonsin ha fått bygga mera än ett bräckligt livshus åt sig själva i Finland.

Jan-Erik Andelin

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01