Utjämning ett tabu – kyrkan förtegen om ekonomin

20.03.2023
Utjämning ett tabu – kyrkan förtegen om ekonomin
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

EN AV VÅRT LANDS ledande ekonomister minns hur han blev inbjuden till ett biskopsmöte för att tala om ekonomi. Till hans förvåning ville biskoparna inte tala så mycket om val och värderingar kring mammon där ute i samhällskarusellen. De ville tala om kyrkans egen 900 miljoner euros ekonomi på årsbasis.

Ekonomi och värderingar är en besvärlig kombination. Lika fel som att vid en finare middag fråga vad bordsgrannen har i lön verkar det vara att väldigt tvärt utlysa moraliska rätt och fel i ekonomin. Den evangelisk-lutherska folkkyrkan är påfallande försiktig här.

Den nya tidens rätte­snöre, lag och evangelium är den 75 år unga Deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Inte heller den vågar sig på att moralisera om ekonomi. Ändå hänvisar många till den som ett universellt godhetsdokument.

Mänskliga rättigheter är ett bra verktyg. Men de sätter inte på allvar gränser för överdådig rikedom eller omänsklig fattigdom. Kanske det är för att deklarationen i sin första form skrevs på 1940-talet i ett USA i ett lite perplext läge efter ett världskrig. I ett amerikanskt land of the free där allt har ansetts vara möjligt i fråga om ekonomiskt välstånd för den som har två händer.

Tidigare idéer om mänskliga rättigheter som man byggde på, bland annat från 1700-talets Frankrike, var modigare. De försökte faktiskt sätta gränser för hur rik, eller hur fattig, det var rätt att låta någon män­niska vara.

OM VI STÄLLDE Finlands hela befolkning i tio lika långa köer enligt inkomst (det kallas deciler) skulle vi få en nyttig erfarenhet.

De åtta köerna i mittfältet skulle vara en knegande, trygg medelklass, med höger- och vänsterväljare om varandra. Ganska logiskt skulle man från en kö till följande ha just omkring en tiondel mera pengar att röra sig med.

Bara i de yttersta köerna, nummer 1 och 10, skulle gapet till grannköerna vara stora. Mellan de två fattigaste köerna är trappsteget i senaste statistik över 40 procent. Mellan de två mest välbärgade har de rikaste i snitt över 75 procent mera kassa än niorna.

"Vill man argumentera för varför det är bra att vara rik får man pussla med bibelverser en hel del."

KYRKAN har inför riksdagsvalet med egentlig valdag den 2 april tagit fram ett sju punkters "regeringsprogram".

Men kyrkan vill inte heller tala om de ekonomiska mekanismerna, fast både gammalt och nytt testamente i Bibeln mycket ordagrant tar ställning för fattiga och utsatta.

Vill man argumentera för varför det är bra att vara rik, och hålla fast vid sin rikedom, får man faktiskt härleda och pussla med bibelverser en hel del.

KYRKANS regeringsprogram har en hel del ”textfrågor”, som arbetsmarknadsfolket brukar säga. Man vill ha ett fredligt och jämlikt samhälle. Man önskar sig framtidstro för de unga, hållbarhet och klimatförnuft.

Kyrkan säger ändå väldigt lite konkret om skatter, bidrag eller näringsliv som är motorn i ekonomin.

Det kan bero på att kyrkskatten dikteras av det politiska systemet. Kyrkan beskattar nämligen på samma sätt som kommunen.

En nyttig tankeövning kunde vara hur kyrkan skulle skapa utjämning och jämlikhet kring sina 900 miljoner om den satte kriterierna för sin medlemsavgift helt själv.

Jan-Erik Andelin

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41