Trädens vänliga lövlösa hand

09.03.2023
Trädens vänliga lövlösa hand
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

VÅGOR AV SKAM skrev vi om i förra numret. Händelser som sköljer in som olustiga minnen långt efteråt, pinsamt och cringe, rysningar av olust.

Mina minnen sköljer ofta in från mitt yrke som journalist. Av rutinen att vara kritisk och söka fel. Av att jag vet att jag kan ha slagit för hårt, nedgjort för mycket, präntat in bilder som tiden aldrig kunde mildra eller sudda ut. Och efteråt visans ursäkt: Jag visste så väl, men vad kunde jag göra? Det var ju mitt uppdrag.

Ett slags krokig tröst är att predikanter och präster kanske känner lika. Att man så för Guds skull ville sätta ner foten, och så for den i klaveret. En grov stövel i någon annans finaste köks­täppa. Förödde och brände, i stället för att ömma och vårda.

Vad folk säger bak min rygg rör mig inte så mycket. Men fortfarande gör det ont att veta om jag har gjort någon besviken.

JAG ÖPPNAR knarrande luckor i mig själv och tittar in. Vad är jag själv besviken på? Långbesviken. Livsbesviken. Jo, ofta på människor jag hade väntat mycket av. Som jag höll som förebilder, för länge. Som efter framträdanden jag beundrade liksom sedan stod med en jacka slarvigt över axlarna vid sceningången och rökte.

En vän ringde och kände lika. Det var sommar och jag stod ute vid vinbärsbusken i en timme och vi pratade. Om att jobba för det goda, för Guds goda, och bli besviken. Frivilligt, ideellt i många år och sedan bara besvikelse som belöning.

DET BOR EN romanfigur i mitt huvud. Hans berättelse är inte mogen än, men en dag ska den kanske rinna ut, jämn och flödig som en äggula, solklar, gul och friknäckt ur sitt skal, en story på mitt papper.

Just nu är det en han, en präst. I det sista kapitlet ska han lämna staden där han har gett sitt liv för många, men också fått inse hur allt, allt mänskligt är trasigt.

Jag har inte bestämt än om han bara ska lämna stan, eller om han ska åka ambulans upp för en kort backe till ett sjukhus och dö.

Men ljusen ska lysa gula i höghuset där han bodde och mötte männi­skorna, och gatlamporna flimra blå i bilfönstret, och träden vara åldriga, lövlösa och vänliga när de håller sina reumahänder över honom, mot ljusnande stråk på marinblå himmel.

Och han, eller om det blir en hon, ska känna en stor, resignerad frid som diktare har kallat att vila i Guds hand. Över hur allt i vår tillvaro är trasigt. Skönt söndrigt. Vackert sprucket. Mänskligt och benådat.

Jan-Erik Andelin

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32