Kring den nya arbetskraften behövs den – diakonin för verkstadsgolvet

21.02.2023
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

SPÅRVAGNENS turer ner mot Kyrkpressens redaktion i Helsingfors har glesats ut. Den här morgonen blinkar det till på hållplatsens ljustavla. Också en av de turer som var kvar – är inställd.

Det är kronisk brist på spårvagnsförare. Finland saknar också buss- och metroförare, vårdare, restaurangpersonal, metallarbetare och it-kodare.

Det är nu det börjar gå upp för oss hur Finland har varit ett vitt land, där det har varit extremt krångligt att som utlänning få leva, bo och kunna jobba. Nu kommer notan.

Inför det kommande valet har Sannfinländarna gått hårt ut med att stänga till för icke-européer. Kanske rentav för hårt till och med för deras egna väljare. Som drar öronen åt sig om den trots allt trivsamma och förmånliga pizzerian stänger, eller ingen invandrad taxichaffis finns kvar för att köra skoltaxin.

Näringslivets forskningsinstitut Etla har beräknat att vi behöver 44 000 nya invandrare per år, utbildade både högt och lågt. Just jobbet på spårvagnen eller bakom ratten någonstans i trafiken är så kallade ingångsjobb över hela Europa. På spårvägsnätet kan en nykomling i stan nästan inte ens köra vilse.

”VARFÖR SKA bara vi anpassa oss?” frågar en invandrare i en intressant liten skrift med samma namn från tankesmedjan Agenda.

Det är riktigt. Om vi i snabb takt behöver trygga att det finns tillräckligt med arbetskraft i landet, behöver vi själva vara ödmjuka. Vi kommer inte att kunna sitta i oförändrade blåvita livsmönster och förvänta oss att andra inte ska ha seder med sig dit de kommer.

Flyktingtoleransen ställs ofta för många finländare snabbt på prov. Där som nykomlingen inte kommunicerar på god engelska, lär sig språk, inte artigt följer med till våra kyrkor eller börjar rösta på samma parti som vi, känns det för många redan lite olustigt.

"Kyrkan kan se till att det finns människovärde, rättvisa och spelregler. Frivilliga i församlingarna med erfaret öga för arbets- och affärsliv kan hjälpa nyanlända att skilja skojare från seriösa arbetsgivare."

KYRKORNA kan spela en viktig roll i det som oundvikligen behöver hända det här årtiondet. Flera utlänningar flyttar in i olika jobb. Någon behöver tolka, översätta och mildra det här landets attityder och tänkesätt. Så att min nästa, inflyttad bland hundratalst­usen andra, känner sig välkommen, inte utnyttjad, formpressad och förslavad.

Inom kyrkan har vi en slags förståelse för religion – att sex av sju människor på jordklotet har någon. Deras gudstro är kanske inte densamma som vår, men likväl en djup, nedärvd tillförsikt om det som ger människan riktlinjer, rättskänsla och moral för livet.

Den kyrkliga diakonin kan ha en stor roll framöver. Inte som nu bland arbetslösa och äldre – utan i det finländska arbetslivet där nya människor ska komma i gång.

Kyrkan kan vara med och se till att det finns människovärde, rättvisa och spelregler. Frivilliga i församlingarna med erfaret öga för arbets- och affärsliv kan guida nyanlända och hjälpa dem att skilja skojare och bluffirmor från seriösa arbetsgivare.

Den kristna missionen har stor kunskap i att läsa av andra sedvänjor och tänkesätt i sitt arbete i fjärran länder. Det går att ta tillvara också här hemma.

Och så behöver vi förstå att så många därute kommer ur kulturer där man lever sina liv kollektivt, i storsläkter och gemenskaper, med alla mönster det för med sig. Det ska vi ge rum för. Och samtidigt ska vi tro och predika att varje enskild människa har sina helt egna fri- och rättigheter, och sitt eget ansvar.

Jan-Erik Andelin
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00