Hade Luther varit här, hade han röstat på skola och utbildning

07.02.2023
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

OM SEX VECKOR börjar riksdagsvalet 2023, när du kan förhandsrösta från den 22 mars. Det har varit fyra turbulenta år; närmast på grund av oro som nästan helt och hållet har uppstått utanför Finlands gränser. Men nu väljs en ny riksdag. Och sedan därefter, vanligen till sommaren, utses en ny regering.

Kyrkpressen frågar i det här numret i vår finlandssvenska krets i en rundfråga efter de viktigaste frågorna i valet, vars egentliga valdag är den 2 april.

Församlingsfolk, några präster och några mindre kyrkligt anknutna överraskar en smula med sina svar. Det är inte nyhets­sajternas främsta klickord som kommer först; Nato, Putin, klimatet, invandrargängen, trans­lagen, den svenska servicen och så.

SKOLAN kommer högst i flera svar. Skolgång och utbildning, som en bred grund för oss att livet igenom handla möjligast självständigt och förståndigt – det är viktigast i det här valet, resonerar flera.

Från sju års ålder, om inte ända från dagispedagogiken, ger skolan oss byggmaterial och verktyg att samla kunskaper, att tänka själva, att förstå andra, att handla rätt.

Hade Luther varit här för att rösta i riksdagsvalet 2023 hade han förmodligen röstat för skolan. Så pass mycket energi lade den frejdiga gudsmannen på att tala för en god skola bland furstar, rådmän och bönder redan i 1500-talets Tyskland.

Reformationen gjorde om konceptet för hur man tror på Gud. Att man gör det som individ, genom att läsa, tänka och tro själv, genom att vara förnuftig och flitig i vardagen och själv svara för sina synder. Man lär sig mera om Kristus genom att fostra barn i ett hem än genom att sitta många år i kloster,
ordade den gode Martin.

Martin Luther talade för en skola för alla, för både pojkar och flickor. Antikens filosofier ville han se mindre av i skolan, men mera av till exempel historia, matematik, språk och sång.

Luthersk trostradition slog djupa rötter i Norden. Historikern Teemu Keskisarja har beskrivit den som ”en förnuftig, rejäl, varm och stark religion [...] angelägen om individens själ, med sin säregna bildningskult, med tvånget att man ska kunna läsa, med sin folkbildning”.

SANNA MARINS regerings tredje i ordningen dyraste reform under fyra år var att höja läro­plikten till 18 år. Minst 110 miljoner euro kommer det att kosta per år att hela skolgången inklusive böckerna blir gratis för två nya årsklasser. Skola får kosta i Finland.

Reformen har visserligen också kritiserats av skolfolk. Det var för lite pengar för de mål man satte, säger man. Skolan tunnas ut och de som behöver stöd och hjälp i skolan löper allt oftare risk att inte få det. Allt blev dessutom hastigt och kupp­artat genomfört 2020, mitt i värsta pandemin.

VI LEVER i bildningskultens land, och det har djupa kristna och andliga rötter. Skolan gör oss inte bara till människor, skickliga att skapa vårt eget välstånd. Den ger också oss alla, en och en, möjligheten och redskapen att vara goda människor.

Rösta till exempel på skolan.

Jan-Erik Andelin

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00