Låt kyrkfolket rösta med fötterna – åtminstone lite

25.01.2023
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

UNDER ETT långt liv hade församlingen utåt landet varit hemförsamling för den äldre kvinnan. Hon ringer och berättar hur barnen vuxit upp därute. Där bor barnbarnen och vännerna, där ligger familjegraven.

Och ja, det hade hon kollat upp eftersom det inom överskådlig tid blir dags, att hennes hembygds präst en dag ska kunna jordfästa henne, fast hon nu var utflyttad.

Efter att hennes man hade gått bort hade hon av praktiska skäl flyttat in till närmaste stad och blivit skriven i en annan församling.

Inget fel på den. Den nya stadsförsamlingen hade varit välkomnande och vänlig, men hon åkte fortfarande gärna ut till sin gamla kyrka till gudstjänster och samlingar. Men det var kluvet att hennes kyrkskatt inte längre gick dit, och hon hade en känsla av att hon inte riktigt längre betalade för sig när hon var med i sin gamla hemkyrka.

DET HAR SKRIVITS i Kyrkpressen om parokialprincipen i den evangelisk-lutherska kyrkan. Det är regeln som strikt binder dig och din gatuadress till den församling du ska tillhöra och betala skatt till.

Ta den unga kvinnan, kring 30 och singel, som fisken i vattnet i kyrkan på sin hemort. Men så ser hon också andra gudstjänstformer och flera jämnåriga unga vuxna i en annan församling en timmes väg bort med bil. Så det har blivit hennes rutin att andligen och mentalt stå i två församlingar.

Ta den välutbildade mannen med ett offentligt yrke och bred kontaktyta i samhället. Till slut tröttnade han på motsättningarna i hans församling. Som tvåspråkig bytte han formellt modersmål och tillhör nu den finska gudstjänstgemenskapen på orten.

I dessa tre fall var det bara han som på riktigt röstade med fötterna och tog sina kyrkskattepengar med sig när han gick.

"Kyrkfolket behöver få möjlighet att styra lite med sina val. Och få lite blåslampa under stolen på dem som gör val om verksamheten."

NÄR KYRKAN söker nya spår in mot framtiden borde parokialprincipen lösas upp, åtminstone delvis.

Kyrkan behöver börja mäta sin effekt med diskreta mätare. Möter församlingen sina medlemmars behov? Ställer man upp mål? Bryr man sig om ifall man når dem?

I den finländska kyrka som verkar hylla treenigheten av Fader, Son och statistik görs kalla prognoser om medlemsantalet i församlingarna på 20 års sikt. (Jomala och Larsmo är teoretiskt vinnare; Hangö förlorare.)

Men det sägs besynnerligt lite om vad som kunde komma att bryta dessa trender. Församlingen kan ju klåpa rejält och tappa 200 medlemmar som skriver ut sig. Eller göra någonting bra och få 200 att stanna kvar, och en handfull att rentav skriva in sig.

Vi ska varken förespråka en amerikansk religionsmarknad eller frikyrklig värvarteologi. Men kyrkfolket behöver få möjlighet att styra lite med sina val. Och få lite blåslampa under stolen på dem som gör val om verksamheten.


I STAT OCH KOMMUN diskuteras om man kunde få splitta sin skatt så att en del går till regionen och bygden där fritidshuset står.

På motsvarande sätt kunde man på uttalade villkor få avdela en del av sin kyrkskatt till en annan församling än den där man är skriven. Låt oss säga till exempel 20 procent. Lätta på parokialregeln. Följ penningrännilarna. Lyssna och lär.

Jan-Erik Andelin
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00