Kan Borgå stift vara ett framtidsrum – en provbänk för en smidigare kyrka?

02.01.2023
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

DET KOMMER att sägas många gånger under år 2023 – hur nära ögat det för 100 år sedan var att det inte hade blivit något finlandssvenskt evangeliskt-lutherskt stift alls i Finland. För att inte tala om att det råkade bli just Borgå stift, som nu firar jubileum i år.

Biskop emeritus Gustav Björkstrand, aktivt i ämbetet 2006–2009, skriver i det här numret av KP om hur turerna om stiftet gick i rege­ring, riksdag och kyrko­möte i 1920-talets unga Finland. Till slut gav en mycket jämn omröstning grönt ljus för det nya stiftet. I en stiftsbok i höst ska journalistveteranen Staffan Bruun med sitt eget reportergrepp redogöra för samma historiska händelser.

DET VAR innovativt att kyrkan 1923 tilläts få ett icke-geografiskt stift. Land, bygd och kyrka knöts ihop på ett helt annat sätt än förut. Lösa administrativa pussel­bitar runtom i landet fogades till en bild, en struktur med egen biskop i Borgå.

Borgå stift, och möjligen Nylands brigad, blev en av få offentliga och renodlat svenskspråkiga strukturer. Det världsliga lyckades inte lika väl. Ett allsvenskt län som ska ha planerats blev aldrig av. Folk­tinget är ett blekt avtryck av ett svenskt självstyre mången drömde om, ett slags ”Åland på fastlandet” som aldrig blev av.

Inte heller nu år 2023 när nya välfärdsområden precis har startat är ett enda av dem allsvenskt enligt Borgå stifts modell från 1923.

"Behövs alla tre nivåer lika yvigt som nu – kyrkostyrelse, domkapitel och samfällig­heter samtidigt?"

BORGÅ STIFT konstruerades så att det bröt mot gammal praxis om medlemskap, hem­ort och hierarki. I stiftet finns i dag till exempel Agricola församling som spänner över flera kommuner kring Lovisa. Eller Tammerfors svenska församlings lilla språkö bland fyra stora finska församlingar.

I sin KP-artikel tänker Gustav Björkstrand sig att stiftet generöst kunde vidgas till att omfatta också enskilda svenskspråkiga medlemmar på helfinska orter. Det bryter mot parokial­regeln – att du inte kan välja evangelisk-luthersk församling utan den tilldelas dig på basen av din hemadress.

Regeln är styv i hela kyrkan. Om man råkar gilla det kyrkliga livet i en grannförsamling, går det visserligen att smita dit på gudstjänst, men inte att styra sina skatte­pengar dit där man har sina böner och sin gemenskap.

Kring Borgå stifts församlingar är det visserligen möjligt att byta församling över språkgränsen, gå in eller gå ur. Men parokial­regeln gör att församlingarna inte profileras, och att de inte heller sunt tävlar om att vara relevanta för olika kretsar bland kyrkfolket.

KYRKAN behöver reformer. Dess administration är en för tung rock för framtidens plånbok, och många ser den centrala Kyrko­styrelsen och dess närmare 300 anställda som det mest överviktiga.

Kyrkan behöver ett nationellt högkvarter för kontakter till stat, myndigheter eller andra kyrkor och samfund. Men behövs alla tre nivåer lika yvigt som nu – kyrkostyrelse, domkapitel och samfällig­heter samtidigt?

DET SVENSKA stiftet är unikt från första början. Som ett litet stift med specialstatus kunde det vara en provbänk för framtidens arbetsformer – en nybantad, mera lätt­rörlig och smidig kyrka. Till nytta för 220 000 finlandssvenskar i stiftets församlingar, och för kyrkan i hela landet.

Jan-Erik Andelin
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

Pia Kummel-Myrskog börjar i Petrus församling i juni.

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16
– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41