6 000 röster är borta – nu tätnar mystiken i kyrkan

22.11.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

43 MILJONER euro omsätter maskineriet per år. Det är församlingarna i Borgå stift som ett normalår levererar 4 500 dop, vigslar, begravningar och andra förrättningar, konfirmationer i 2 700 familjer eller 5 500 gudstjänster.

Medlemsavgiften för detta är i snitt 290 euro. Men få av medlemmarna är intresserade av det annars så vanliga follow the money – "Dina Pengar", som det med stor förstabokstav heter i svenska kvällstidningar. Hur kyrkskatten används, dessa miljoner.

När församlingsvalets röster hade räknats i söndags hade ungefär bara var sjunde finlandssvensk medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan gått och röstat. Och valt ett namn på en kandidat som ens en vag mening om åt vilket håll, eller med vilken stil församlingen kunde utvecklas i framtiden.

"Det riktigt rejäla bekymret är att närmare 6 000 röster är borta i år. Det är röster som aldrig har avgetts."

DET STORA bekymret i Borgå stift är inte röstningsprocenten. Den kryper vart fjärde år ner någon procentenhet, som kvicksilvret en kulen kväll.

Det riktigt rejäla bekymret är att närmare 6 000 röster är borta i år. Det är röster som aldrig har avgetts. Dels hålls det inte längre några val i var tredje församling i stiftet, dels har har medlemsantalet sjunkit. År 2018 röstade närmare 25 000 finlandssvenska medlemmar. I år hade antalet avgivna röster sjunkit till 19 000.

Kyrkans kommunikationssakkunniga Lucas Snellman är någonting på spåren när han till Kyrkpressen säger att ett minskat antal kandidater betyder mindre räckvidd i hur det i det lokala talas om kyrkans angelägenheter. Det blir färre ringar på vattnet och i stället en tystnad som snabbt förökar sig. Olja på vattnet; en glansig, matt, stillastående yta, under vilken det inte är så mycket rörelse.

De största passivitetsförlusterna sedan senaste val är, enligt en snabb översikt av Kyrkpressen, är i Esbo och Kimitoöns församlingar. I vardera församlingen lämnades omkring tusen människor som röstade 2018 utan val i år.

Ett sämjoval blir ofta en väckarklocka. Och så skärper församlingen sig och kommer igen fyra år senare. Det gjorde flera församlingar i år.

I andra medelstora församlingar – Grankulla, Hangö eller Nykarleby – är sämjoval redan är det nya normala. Om man blott som intresserad kandidat övertygar ett valombud – så är man vald.

MAKTEN OCH INFLYTANDET försvinner ju inte fast valivern kollapsar. Det är bara någon annan som har dem. Men mystiken tätnar. Vem bestämmer sedan i kyrkan, om de invalda inte har klara väljarströmmar och opinion i ryggen?

Många förtroendevalda, omvalda som avhoppade, säger att beslutsfattandet i kyrkan är trögt och långsamt, och möjligheterna att påverka små.

Troligt är att makten försvinner till de anställda i kyrkans kanslibyggnader, till kyrkoherdar och förvaltningschefer, till ecklesiastikråd och kantorer. Sedan är det de som utformar kyrkan som de själva finner personligt stimulerande, eller i värsta fall bara bekvämt.

"I Åbo svenska, Ekenäsnejdens och i Helsingfors-Matteus församlingar hade en större andel tonåringar än vuxna och äldre gått och röstat."

SKILLNADERNA mellan kandidatfältet och dem som till slut blev invalda i söndags var inte stor. Detta mätt enligt de drygt 400 svar som hade lämnats in i valkompassen.

Folk valde överlag varken mera modernt-populärt eller mera klassisk-konservativt. Det som snarare förenar olika läger är den stora majoritet om 80 procent av de invalda som anser att möjligheterna att påverka i kyrkan borde förbättras.

Ett särskilt stöd verkar de kandidater ha fått som anser att valsystemet borde ändras och kyrkans högsta ledning, kyrkomötet, väljas direkt av medlemmarna. Det ansåg också några av de populära invalda kandidater som Kyrkpressen har talat med. – Länk här och här.


EN RIKTIG FIN SAK är också att det finns församlingar där de riktigt unga hade röstat riktigt mycket. Det får man ju i kyrkan så snart man fyllt 16. I Åbo svenska, Ekenäsnejdens och i Helsingfors-Matteus församlingar hade en större andel tonåringar än vuxna och äldre gått och röstat.

Då har någonting gjorts rätt i församlingen. Sexton- och sjuttonåringar vill påverka sin församling och därmed tidigt ta ett ansvar. Nu gäller det att ta reda på vad det är som har blivit rätt där, och odla det. Och se om det kan gå att tillämpa på mera garvade och blaserade medlemmar i kyrkan.

- - -

Korrigerat måndag 28 november kl. 12.15: andelen församlingar med sämjoval.

Jan-Erik Andelin

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02