Äldre personer vittnar om hur gudsförtröstan fanns med som en naturlig del av vardagen under vinter- och fortsättningskriget

10.11.2022

Ulrika Hansson  är redaktör på Kyrkpressen.

Min farmor Viola föddes 1903 i Terjärv. Med lite tur hade jag kunnat få träffa henne. Hon skulle ha varit 74 när jag föddes, men dog långt tidigare. Jag har tänkt på henne på sistone, när jag staplat ved, när jag följt med våra kilowattimmar med ängsligt intresse, när jag tittat in i brasan på kvällen, när jag läst om krig, energikris och livsmedelsbrist.

När Viola var ung fanns det en rysk kasern i grannbyn Kronoby. När tiderna blev oroliga spred soldaterna skräck med sitt ofog. De stal egendom, skar sönder fisknät, dök objudna upp på fester, och en gång fängslade de hela frivilliga brandkåren, tillika förtäckt skyddskår. Förryskningen kom i vågor. Vissa unga män drömde om äventyr, men också om höga ideal som fosterland och försvar. En del sökte sig till jägarrörelsen i Lockstedt, däribland Terjärvbon Uno Fagernäs som senare blev general. Tänk att min farmor kunde ha suttit och berättat om allt det för mig, inte som något avlägset och diffust utan som uppväxtskildring. Jag hade knappast anat vilken aktualitet hennes berättelse skulle ha i dag. Bland annat har ofoget blivit teknologiskt.

"Tänk att min farmor kunde ha suttit och berättat om allt det för mig, inte som något avlägset och diffust utan som uppväxtskildring. Jag hade knappast anat vilken aktualitet hennes berättelse skulle ha i dag."

Vi ska lära oss av historien. Så mycket har jag förstått. Men vad är det vi ska lära oss? Att inte förvånas över att de stora alltjämt vill bli större? Att inte chockas av en mäktig grannes nycker? Eller att förlita oss på Gud? Det sistnämnda låter vackert, men jag gissar att det klingar främmande och aningslöst för väldigt många i dag. Äldre personer som jag intervjuat vittnar däremot om hur gudsförtröstan fanns med som en naturlig del av vardagen under vinter- och fortsättningskriget, så där som man äter, småpratar och tvättar sig. Hur ser den förtröstan ut i dag? Alfred Backa, som finns intervjuad i detta nummer, säger att han inte tycker att man ska föra vidare en slentrianmässig tro, att det ska vara av övertygelse man ger något vidare. Jag tror jag vet precis hur han tänker, och jag anar att det är så nya generationer tänker. Vi ska få bestämma själva, om vi tror eller inte, om vi blir döpta eller inte. Varför blint följa skocken?

"Äldre personer som jag intervjuat vittnar däremot om hur gudsförtröstan fanns med som en naturlig del av vardagen under vinter- och fortsättningskriget, så där som man äter, småpratar och tvättar sig. Hur ser den förtröstan ut i dag?"

Jag förstår tanken. Ändå vill jag på något märkligt sätt fösas framåt av det där uråldriga, av ett mässande Fader vår i en gammal kyrka på en hård bänk. Allt stillnar för en stund, trots att tradition också kan rymma tusen frågor och tvivel.

På ett kulturevenemang nyligen fick jag tillsammans med mest äldre människor resa mig och sjunga Alexander Slottes ”Slumrande toner”. Det är lite samma grej, tänker jag: när vi står där och sjunger tillsammans uppstår ett litet rött pörte i en mörk och oöverskådlig skog. Böj ditt huvud! Träd försiktigt! Helig är platsen, där fädernas hägnande andar bo.

Ulrika Hansson

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00