Vi har ett låst språk om abort

20.07.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

ABORTERNA blir ständigt färre i Finland. Vår abortlag är visserligen numera med dagens euro­peiska mått stram. Ändå är en större orsak till att kurvan ständigt pekar neråt förmodligen vår moderna och oftast sakliga finländska sex- och samlevnadsfostran.

Aborterna minskade igen 2021 med åtta procent. Det görs i dag bara en tredjedel så många aborter som åren efter att ingreppet för över 50 år sedan fick sin egen lag i Finland.

De konservativare av oss frestas ibland att argumentera i abortfrågan med att tala om moraliskt sluttande plan. Men här har de nog fått se sin förutsägelse slå fel. Det blev inget lös­släppt abortparadis, utan någonting annat.

Snarare är ju både det etablerade liberala samhället och abortmotståndarna faktiskt i all tysthet överens: ju färre aborter, dess bättre. Nu är siffran nere i omkring 7 600 per år.

ATT INTE fullfölja en graviditet är ändå fortfarande relativt vanligt.Av 150 kvinnor i åldrar då man kan bli gravid har statistiskt åtminstone en bland dina vänner, väninnor, kolleger, grannar eller släktingar – eller du själv – under det gångna året fattat och verkställt just det beslutet.

På motsvarande vis har också en av 150 finländska män varit involverad på något hörn i den biologin.

USA FÖRVÅNADE nyligen rejält i abortfrågan. Vi trodde – oberoende av vad vi var och en anser om själva saken – att vissa samhälleliga steg i väst­världen hade tagits för alltid och inte längre kunde rullas tillbaka. Precis som vi antar att apartheid eller slaveri aldrig ska komma igen.

Men USA:s högsta domstol slog i maj fast att aborträtten inte längre gäller allmänt i natio­nen. Frågan ska i stället avgöras på lägre nivå, i delstat för delstat. Av dem har tio redan nu mer eller mindre abortförbud.

Förbudet framstår framför allt som ren makt­utövning mot kvinnor och mödrar, som är de som främst straffas. Skulle också respektive ansvariga fäder åka i fängelse, i Alabama och Wisconsin, för att ha avlat oönskade människo­embryon skulle samma lagar sannolikt aldrig ha stiftats.

"Män, som utövade påtryckning, hotade, svek eller inför det nya livet bara stack."

PÅ 1960-TALET var argumentet om kvinnans rätt till sin egen kropp en mycket viktig tröskel­slogan. För ett halvsekel sedan var det inte självklart. Kvinnor var inte sina egna. I kristen retorik kunde man, när två hade gjort ett oönskat barn, försåtligt vantolka Bibeln så att felet var den förförande Evas – inte Adams. Och därför skulle också kvinnan för evigt bära både följder och skuld.

95 PROCENT av aborter i Finland görs av ”sociala skäl”. Och här finns en låsning till 1960-talets revolutionära språk om kvinna, kropp och rätt – som i dag förhindrar en bra och nutida diskussion om abort.

Beslutet är kvinnans. Men utöver det tycks det vara ett tabu att på forskningens eller samhällets vägnar ställa frågor mera i detalj om vilka hennes skäl då är. Ställa frågor alltså, inte betvivla hennes bedömning eller val.

Så medan vi frejdigt forskar i det mesta i mänskligt liv har omständigheterna kring aborter förblivit vita fläckar i finländsk familje- och sexualforskning.

Fast sanningen är förmodligen även då att många män också här skulle komma i en dålig dager. Partners som utövade påtryckning, hotade, svek, eller inför det nya livet bara stack.


Jan-Erik Andelin
är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

Jan-Erik Andelin

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55