Religionsfrihet som checklista

27.10.2011
Hur många visste att en egyptier går omkring med ett ID där hans eller hennes religion står tryckt uppe i högra hörnet? För de flesta i väst är det här en nästintill kränkande tanke. Vad man tror på är privat, väl?
Men så  är det inte överallt, långt ifrån. Dessvärre  är det så att människors tro och livsåskådning inte bara noteras och registreras i stora delar av världen. Den bedöms också i tecken av ”rätt” och ”fel” med tillhörande sanktioner av varierande slag. I de nya samhällen som ska byggas upp i länder som Libyen, Tunisien och Egypten är det här en oerhört viktig komponent. Det har återigen bevisats genom massakern på demonstrerande kopter i Kairo. När valfebern stiger ökar intoleransen mot det som är olikt, annorlunda.
Iraniern Yousef Nadarkhani har också fått stämpeln ”fel”. Eftersom han tre gånger har vägrat avsäga sig den kristna tro han inte är född till har han  dömts till döden genom hängning. Hans sak har förts till Irans regering, FN och påven i Rom. Till dem som vädjat för Nadarkhani sällar sig också Desmond Tutu, Hillary Clinton och ärkebiskop Kari Mäkinen.
Ändå vet ingen riktigt just nu om den dödsdömde pastorn fortfarande lever, trots att ambassaden i Helsingfors på den finska Facebooksidan för Yousef Nadarkhani nyligen dementerade att han skulle ha hängts.

Svenska dagbladets ledarskribent Per Gudmundson gjorde nyligen en skrämmande beräkning utifrån statistiska fakta om religionsförföljelser.  Med risk för statistiska snedkast menar han att 287 människor om dagen, tolv i timmen, en var femte minut, dör för sin kristna tro - de flesta av dem svarta afrikaner. Det är något den västerländska världen blivit blind för i sin fokusering på ett postkolonialt självkritiskt perspektiv.
Men när det leder till att man blir inkapabel att överhuvudtaget betrakta kristna som offer är det oförsvarligt. Då dör män som Yousef Nadarkhani i tystnad.

Ifjol delade Svenska missionsrådet ut en lathund om religionsfrihet till de rikssvenska politikerna. Den är läsvärd också hos oss, för bristen på kunskap om frågorna finns också här, vare sig man tror på Gud, gudar eller inte.
Ett exempelplock ur listan: Religionsfrihet är friheten att välja, byta eller lämna sin religion eller trosuppfattning, frihet från tvång, frihet från diskriminering. Här har det en betydelse hur Finland som nation förhåller sig till andra stater som inte respekterar de här punkterna. Ännu intressantare är guidens punkter om vad religionsfrihet inte är: Det är inte att ha rätt att slippa se religiösa människor och inte heller att få säga vad som helst i religionens namn - naturligtvis inte heller den i kristnas.

SKA MAN SKÄMMAS för att man inte visste? Nej, inte nödvändigtvis. Däremot nog om man framhärdar i att inte vilja veta. Kyrkornas Ansvarsvecka erbjuder ett gyllene tillfälle att bli kvitt den bristen.
May Wikström
– Om jag får någon att skratta kan det vara jättevärdefullt. Jag har alltid tänkt att min själ går i moll, säger Anne Hietanen.

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00
Att försöka vara religiös – det är ingen idé, tänker Nina Åström.

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00
78-årige Donald Trump är med en klar marginal favorit i kyrkosamfund som våra – dominerande vita, protestantiska kyrkor.

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00
Eva Ahl-Waris är präst i Agricola svenska församling.

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30
Natalie Björkstrand tycker att mötet med de lokala människorna var det bästa med resan till Kenya.

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42
Laura Serell är församlingspastor i Jomala församling. Just nu längtar hon efter att få vara i svampskogen. Hennes tips: ta med en termos kaffe till svampskogen och ta en utomhusfika.

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06
Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22
Vuxenkonfirmationen ledde till att Tove Uvemo Söderbäck började gå i kyrkan.

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53
– Att få visa att Gud är nådig och att hans förlåtelse finns där för alla, oavsett vad vi gjort, har varit en stark upplevelse för mig, säger Fanny Sjölind.

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28
Tidigare kändes tanken att lämna Jakobstad motig. Nu har Anders Eklund och hans fru Maria skaffat husbil.

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36
– Jag har ett personligt intresse att påverka i de här frågorna, säger Sini Aschan.

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00
Kyrkoherde Lotta Endtbacka från Jakobstad sitter i styrgruppen för en smalare kyrkostyrelse.

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00
Arbetet med utmärkningen började i Sideby och inför invigningen har man också ruttmärkt runt Vasa.

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51
Kyrkoherdetjänsten i Larsmo på orten har lediganslagits men har inte lockat några sökande.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42