Jag behöver andra människor för att minnas vem jag riktigt är
Tre saker jag inte ännu återsett efter pandemin:
– gymmet och träningspass med andra
– flygplan och Sverigebåt
– hela mitt arbetsteam fysiskt i samma rum
Vi är en riskgruppsfamilj så vi lever steget efter i återställning till normal vardag. Vi fortsätter vara försiktiga, lite tråkiga kanske. Men det betyder inte att vi inte för den skull längtar efter att få slänga allt vad masker och handsprit heter i väggen och ställa till med en enorm fest med alltför litet dansgolv och trängsel i baren. Vi längtar efter att få ses igen, efter att få känna, röra, uppleva allt de där vanliga, bekanta som vi saknat så länge.
Jag tänker att det kan vara lite som i Gabriellas sång: ”Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det vila”.
Vad är det då som jag hoppas på i återseendet med världen? Jag tänker att det kan vara lite som i Gabriellas sång: ”Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det vila”, ur musikalen Så som i himmelen. För om man som jag är extrovert, så behöver man de facto andra människor för att kunna vara sig själv, träffa alla er som jag inte sett på två år för att minnas vem jag riktigt är.
Jag behöver också gå till platser som är mina, men som varit stängda för besök, för att få ihop hela bilden. Jag behöver hitta de delar som är jag tillsammans med andra, för att bli både mitt gamla och mitt nya – mitt sanna jag.
Jag behöver också gå till platser som är mina, men som varit stängda för besök, för att få ihop hela bilden.
En del av mig bor på Lekholmen i Helsingfors skärgård. Där har jag själv gått skriftskola förra seklet, där har jag vuxit upp och in i församlingen och där finns mina bästa människor vanligen hela sommaren – min församling. Och den församlingen behöver jag för att orka tro. Där finns också en storslagen natur, och som många finländare känner jag också gudsnärvaron starkast i naturen – på Lekholmen mitt i havsbandet, mitt i församlingen. Jag är lite som en gammal pilgrim som år efter år måste återse min heliga plats för att hämta styrka.
Vart ska du vallfärda i sommar för att återkoppla till din andlighet? Finns det någon plats som är helig för dig? En kyrka som haft betydelse i livet? En lägergård? Hoppas du får känna återseendets glädje i sommar – med människor, med platser, med din tro.