Det handlar om ett viktigt arbete som samtidigt är mycket konkret: tydliga skyltar och markeringar för var man kan sig fram, hindersfria kyrkor och församlingslokaler, tillräcklig belysning, textning av tal, användning av punktskrift, teckenspråk och klarspråk. För många människor är detta förutsättningar för att alls kunna delta i kyrkans verksamheter.
Men hur är det med kyrkans tillgänglighet på det mera immateriella planet? Kyrkan har ett budskap, men vilket är det budskapet och är det tillräckligt tillgängligt? För vem är budskapet ämnat i sista hand och hur tillgängligt kan det göras egentligen?
I dagarna har den amerikanska lutherska biskopen Robert Alan Rimbo besökt Finland. Biskop Rimbo har synpunkter på vad som är centralt då man vill göra kyrkans budskap mera tillgängligt. Enligt hans erfarenhet har kravet på kyrklig förnyelse ofta lett till ytliga förändringar som inte i längden påverkar exempelvis antalet kyrkobesökare.
Biskopens budskap är att kyrkan inte skall stirra sig blind på frågor om kyrklig tillväxt, spiritualitet eller kyrkliga verksamheter, även om dessa också har en roll i sammanhanget. I den stora mängden av olika kristna röster anser att Rimbo att de lutherska kyrkorna har ett budskap som är unikt. Det är att hålla fast vid nåden som en av de allra viktigaste aspekterna i kristen tro.
Man skulle tycka att om kyrkans verksamheter verkligen var genomsyrade av nåd och barmhärtighet så skulle folket flockas kring kyrkan och dras till den på samma sätt som många drogs till Jesus och hans lärjungar när det begav sig för tvåtusen år sedan.
Men inte heller då var det alla som gillade vår Herres budskap och även då som i dag var det många som inte ansåg sig ha något behov av en nådig, kärleksfull och barmhärtig Gud. De som drogs till Jesus var de sjuka, de utstötta, de svaga, de föraktade och de som inte hade något värde i samhällets ögon.
Kyrkan kommer aldrig att kunna tävla med andra samhälleliga aktörer om att vara den vackraste, starkaste, effektivaste, lönsammaste och mest prestationsinriktade organisationen.
Kyrkan och kyrkans verksamheter kommer alltid att vara märkta av sin Herres väg till korset. När människan tröttnat på att springa i ekorrhjulet, tröttnat på att fylla sitt liv med aktiviteter och prestation, när livet går i kras, när ingenting mera återstår att tro på eller hoppas på, då skall kyrkan finnas där som en öppen faders- och modersfamn.
Kyrkans unika budskap
11.10.2012
På kyrkans diakonidagar har man offentligjort ett program för hur våra kyrkor skall göras mera tillgängliga för handikappade. Programmet föreslår många förbättringar i den fysiska miljön, i kommunikationen och i attityder. Tillgänglighetsprogrammet har utarbetats i samarbete med handikapporganisationer och andra stödorganisationer.
Tomas von Martens
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
- Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
- "Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
- Därför slutade de här fyra som präster
- Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
- "Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
Laestadianplan får kritik av egna: ”Stanna kvar i folkkyrkan”
laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen
1.3.2024 kl. 13:37
Insändare: Hans Snellman
debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06
Från mörker till ljus, från resor till mat? Gör KP:s enkät om din påsk
ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Nunnorna i Åbo har en uppgift: att be
klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in
ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet