Men så är det ju inte alls. Kyrkan må knaka, men religionen visar inga som helst tecken på att träda tillbaka. Och varför skulle den det? Så grundläggande som religionen är för människan. Och framför allt: för människan som en del av samhället. Utan religion inget samhälle.
Så säger åtminstone Émile Durkheim (1858–1917), sociologins kanske viktigaste klassiker. I sitt sista verk, Les formes élémentaires de la vie religieuse från 1912, gör han ett ambitiöst försök att visa hur religionen fungerar. En bok som alltså fyller exakt 100 år. Vari Gud, eller tron och den religiösa upplevelsen, innerst inne består är för honom oväsentligt. ”Gud” är i hans tolkning bara en biprodukt av det väsentliga, det vill säga hur religionen som fenomen binder ihop samhället.
Det kan te sig futtigt, rentav sårande, men för Durkheim är det centrala inte vad religion är utan vad den gör. Den har ju helt uppenbart en väldig kraft. Durkheim trodde sig, liksom många andra på hans tid, kunna se mekanismerna tydligare hos ett naturfolk. I hans fall Arunta, en stam tillhörande aboriginerna i Australien. Kärnan i deras (natur)religiösa uppfattning är deras totem, det vill säga det som är för stammen heligt och som man regelbundet kollektivt bekräftar i samband med olika riter. ”Gud” är den kraft gemenskapen och dess enskilda medlemmar får av att tillhöra och tillbe samma totem.
I botten ligger indelningen mellan det sakrala och det profana, en distinktion som enligt Durkheim är helt grundläggande för alla kulturer - även om vi numera har svårt att se det. Det finns ju knappt något tabu längre som är alltför heligt för att brytas.
Ifall Durkheim har rätt är det helt logiskt att religionen kommer att överleva. Inget samhälle kan ju överhuvudtaget existera utan religion, i bemärkelsen en gemensam uppfattning om vad som är heligt.
Vad övrigt är kan man kanske kvittera med att som filosofen Ludwig Wittgenstein konstatera: ”Wovon mann nicht sprechen kann, darüber muss man schweigen”, den berömda sjunde och sista satsen i hans Tractatus (en bok som f.ö. fyller 90 år). En ödmjuk och inte så lite religiös tanke inför det obegripliga, med återklanger av en visdom som är lika gammal som människan. Tag t.ex. de snarlika formuleringarna i Jesus Syraks vishet, en del av de så kallade apokryfiska skrifterna (Syr 3:21-22): ”Fråga inte efter det som övergår ditt förstånd, forska inte i det som överstiger dina krafter. Tänk på de befallningar du fått; det som är fördolt angår dig inte.”
Men ifråga om det vi kan begripa kan Émile Durkheims teori vara till stor hjälp.
Thomas Rosenberg är sociolog, skriftställare och samtidsanalytiker.
Religion är gemenskap
24.09.2012
Bland samhällsvetare har det länge varit närmast ett axiom att
sekulariseringsprocessen i samhället är oundviklig och enkelriktad. Och
att kyrkan obönhörligen tappar terräng.
Thomas Rosenberg
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
Wideroos nöjd över stabiliserat läge
FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Far och dotter röstmagneter i Borgå
FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Ivern att rösta i församlingsvalet fortsatte sjunka – knappt 13 procent röstade
FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
"Kyrkans röstningssystem är onödigt krångligt"
FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39
Pedersöre röstade flitigt, men inte som i kyrkoherdevalet 2021
FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet