Illusionen om jaget

Det påstår den tyska filosofen Thomas Metzinger, som har kommit fram till sin slutsats i nära samarbete med neurobiologiska forskningsgrupper och kognitionsforskning.
Att som kaffepausfilosof (och utan att sätta sig in i det snåriga verket The Science of the Mind and the Myth of the Self) ta ställning till ett så radikalt påstående är förstås en omöjlighet.

Men Metzinger konstaterar att en människas Jag, hennes självbild, är ett tillfälligt resultat av en livslång process, en komplicerad växelverkan mellan hennes biologiskt givna dispositioner och det hon möter i sin omvärld: en växelverkan där både hon själv och omvärlden förvandlas. Han vill sätta punkt för illusionen om jaget. Jaget finns inte och har aldrig funnits! I stället vill han införa en ny livshållning: Being no one. Att vara ingen.

Smaka på det. Inget jag. Att den första tanken som flyger genom mitt sinne är lättnad är antagligen ett tecken på att individcentreringen är plågsamt dominerande i vår tid.
Också när jag vänder mig till Gud är det tröstande att ibland få slänga av mig självet. Oberoende om jag tänker ont eller gott om mig själv, eller om det jag som jag trodde att var jag ens finns i neurobiologisk mening, får jag vila i vetskapen att jag är allt jag ska vara. Inget mer och inget mindre.