Nya utmaningar ger möjlighet att växa och utvecklas
För några veckor sedan gav startmotorn i min bil upp. Det här hände ungefär samtidigt som jag tillträdde ett nytt förordnande som tf kyrkoherde på den åländska landsbygden och behövde min bil i det dagliga arbetet. Jag fick åka bärgningsbil till en begravning, en munter kollega tyckte att jag också kunde ha haft en orkester som spelade New Orleans-jazz med på flaket.
En ny startmotor fanns inte i landet, utan måste beställas. Ett par dagar fick jag röra mig med buss, taxi och till fots och när det var möjligt fick jag skjuts av mina nya arbetskolleger. Det innebar en massa extra planering, men också möjlighet att lära känna både församlingsbor och arbetskamrater.
När startmotorn dröjde ännu ett par veckor erbjöd sig en bekant generöst nog att låna ut sin bil åt mig. Plötsligt blev vardagsplaneringen betydligt lättare, men bilkörningen lite mer utmanande; jag var van att köra automatväxlad bil och skulle nu vänja mig med att växla igen. Plötsligt krävde också bilkörningen lite medvetenhet och aktivt tänkande.
Överföringen av e-post, filer och olika behörigheter skedde inte helt friktionsfritt vid byte av församling. Jag talade de första veckorna nästan dagligen med vår fantastiska IT-support. Så var det pastoralkurs, kyrkoherdekonferens och så blev ett av mina barn akut sjukt och behövde opereras, samtidigt var det igen strul med avloppet hemma i lägenheten. Jag borde förbereda mig inför författarintervjuer på Helsingfors bokmässa samtidigt som vi i min nya församling körde igång med höstens verksamhet och en hel del förrättningar tillkom.
Så här är livet i allmänhet. Bilar krånglar och barn blir sjuka, det går inte att planera i förväg. Jag slet mitt kortstubbade hår och bad sinnesrobönen: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Tack.”
Jag gör så gott jag kan, försöker prioritera och vara så närvarande det bara går i varje stund, med varje människa. Vissa saker är akuta, annat kan vänta. Det tar på krafterna att möta nya utmaningar, men det ger också möjlighet att växa och utvecklas.
Operationen gick bra, bilen rullar igen och avloppet är fixat. Ännu några veckor kommer jag kanske ihåg att vara tacksam över just det.