När vandraren är väntad hem

28.09.2021
Johan Sandberg har varit på vandring i Lappland.

VARJE GÅNG jag kommer ut på kalfjällen fascineras jag av den storslagna naturen och utsikten. När landskapet öppnar sig och jag blickar ut över vidderna öppnar sig också något av Guds gränslösa nåd. Jag får en liten aning om hur långt öster är från väster. Det är ju så långt som psalmisten skriver att Gud låter våra synder vara ifrån oss.

Fjällandskapet med dess berg och dalar påminner mig om livet. Det går uppåt och neråt. För att nå upp till toppen får jag kämpa lite, för istiden har ju malt ner de finländska fjällen till några större kullar. Ändå kan etappen höja pulsen ordentligt. Men när jag väl är uppe belönas jag med en fantastisk utsikt om vädret är vackert. Där kan jag sätta mig för att vila kroppen, ta fram kaffetermosen och bara njuta av vyn.

Men ibland, när jag tror jag kommit upp på toppen, visar det sig att den bara är ett delmål. En högre topp, som den tidigare toppen dolt, uppenbarar sig. Då gäller det att svälja besvikelsen och kämpa lite. För oavsett hur många nya toppar som dolts närmar jag mig målet för varje steg jag tar. När jag äntligen nått målet är jag så högt uppe i himlen jag kan komma. Också där kan jag känna mig nära Gud.

Livet tillåter ändå inte att jag stannar uppe på höjden. Det för mig nedåt ibland. När jag kommer så långt ner i dalen som det bara är möjligt är Gud också där. Vanligtvis har han sett till att där porlar en bäck med friskt vatten – vatten som ger liv. I den nordiska fjällvärlden är det bara att ta fram kåsan och dricka direkt ur bäcken.

Vid bäcken tar jag av mig kängorna och strumporna och låter det kalla vattnet skölja över fötterna. Fötterna känns som nya och de får ny kraft att gå den sträcka som återstår tills dagens slutmål.

Vid dagens slut, när jag trött efter att ha burit på sin ryggsäck under en lång dagsvandring och närmar mig stugan eller tältplatsen, känns det som att komma hem. Här finns en plats för mig att vila.

Stugvärden som finns i vissa bergsområden väntar på alla vandrare som har namnet i hans bok.

Här välkomnas jag med en färdigbäddad säng och ett mål mat. Det är så jag föreställer mig bli mött av Jesus då min vandring här på jorden är slut.

Johan Sandberg

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på påskannandag. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10