Herdeval blir långkörare i Vanda svenska församling
Vanda svenska församling har hamnat i ett läge man helst hade undvikit. Kyrkoherde Martin Fagerudd ska gå i pension och när tjänsten utannonserades under vårvintern lockade den två sökande, Monica Cleve och Kristian Willis. I beredningen inför valet konstaterades att ”vardera sökande är lämpliga för tjänsten. Gällande skicklighet och förmåga är Cleve mera meriterad”. Samma slutsats hade domkapitlet i Borgå stift kommit fram till, och den bottnade i att Cleve har fler tjänsteår. Cleve har jobbat nio år som präst, varav ett år och fyra månader som tf. kyrkoherde, medan Willis har fyra och ett halvt års arbetserfarenhet som präst men ingen kyrkoherdeerfarenhet.
"Cleve har jobbat nio år som präst, varav ett år och fyra månader som tf. kyrkoherde, medan Willis har fyra och ett halvt års arbetserfarenhet som präst men ingen kyrkoherdeerfarenhet."
När ärendet behandlades i församlingsrådet kom ändå ett motförslag: att Kristian Willis skulle väljas till kyrkoherde. Motiveringen var i första hand att Willis gjort ett starkt intryck under anställningsintervjun och gett mer övertygande svar bland annat gällande sin vision för församlingen. I omröstningen fick Willis sex röster mot Cleves fyra, och Willis valdes till ny kyrkoherde. Cleve kom med ett rättelseyrkande till församlingsrådet, men det förkastades. Därefter meddelade Cleve att hon tar ärendet till förvaltningsdomstolen.
Frågan är vad som händer nu. Det uppenbara är att Vanda svenska församling kommer att tvingas leva i ett ovisst läge under rätt lång tid framöver. Ett avgörande i förvaltningsdomstolen dröjer ofta minst ett år och i väntan på det måste domkapitlet hitta en tillfällig lösning på kyrkoherdefrågan i Vanda.
I Borgå stift finns ett liknande fall sedan tidigare, då Monica Heikel-Nyberg efter kyrkoherdevalet i Petrus församling besvärade sig till förvaltningsdomstolen. I det fallet fick hon rätt. Domstolen ansåg att Heikel-Nyberg var mer meriterad och att hon diskriminerats på grund av ålder och kön. Det betyder naturligtvis inte att det kommer att gå så denna gång. Gällande meriter var skillnaden avsevärt större i Heikel-Nybergs fall. Hon hade cirka tjugo års erfarenhet av att arbeta som präst, varav tolv som kyrkoherde. Motkandidaten Daniel Björk hade arbetat drygt fyra år som präst, med ett par veckors inhopp som enda kyrkoherdeerfarenhet.
Det som utöver det här kunde tala till Willis fördel är att trenden de senaste åren varit att det blivit lättare att väga in annat än enbart formella meriter vid val till tjänster. Det menar i alla fall Johan Bärlund, som är professor i nordisk rätt och som intervjuas på följande uppslag. Monica Cleve har alltså mer erfarenhet, medan Kristian Willis anses ha gjort bättre ifrån sig i anställningsintervjun. Det återstår att se hur förvaltningsdomstolen väger dessa aspekter mot varandra.