Rädda mig, vita kanin!

10.05.2021
Sofia Torvalds  är redaktör.

När jag var barn hade vi en bilderbok som handlade om vita kanin och svarta kanin. Vita kanin var glad och hoppsig, svarta kanin var depressiv. Ibland stannade den svarta upp mitt i leken och försvann in i sitt mörker, bara för att lyftas av empatiska vita kanin.

Boken slutar med att kaninerna gifter sig. Sedan, får vi veta, är svarta kanin aldrig ledsen mer.

Bokens engelska original heter The Rabbits’ Wedding (av Garth Williams) och blev i slutet av 50-talet omdebatterad i Alabama eftersom den skildrar giftermålet mellan en vit och svart kanin.

Det visste jag inget om när jag var barn. Jag tänkte så här: vi måste hitta den kanin som jämnar ut oss. Hittar vi rätt blir allt lätt.

Så i olika relationer tog jag olika kaninroller. Ofta lekte jag vita kanin: den glada och uppmuntrande. Den som alltid var övertygad om att allt ordnar sig. Jag trodde länge att jag var vita kanin.

Tills jag blev svarta kanin. Det blev min tur att lyftas av andra. Och ju svartare jag kände mig, desto mer letade jag efter den som skulle göra mig glad.

Jag kände mig som ett enda vrål: ”Hallå! Vita kanin! Jag sitter här och känner mig nere. Kom snabbt och rädda mig. Bär mig hela livet, snälla.”

Jag kände mig som ett enda vrål: ”Hallå! Vita kanin! Jag sitter här och känner mig nere. Kom snabbt och rädda mig. Bär mig hela livet, snälla.”

Det tog mig många, många år att fatta att när vita kanin och svarta kanin ordnar bröllop är det jag som är båda kaninerna, prästen och bröllopsplaneraren. Jag är vita kanin och jag är svarta kanin. Kanin­dialogen pågår inuti mig själv.

Det kommer ingen vit kanin utifrån när jag är svart inuti. Ingen människa kan vara min vita kanin. Inte ens Jesus kan vara det. (Jag tror att förvånansvärt många svarta kaniner förväntar sig att Jesus ska vara deras vita kanin.)

Jag har vita kanin-dagar och jag har svarta kanin-dagar. Tusen gånger måste jag lägga en tass på min axel och klappa mig själv och uppmuntra mig lite till.

Jag skriver lappar till mig själv. Jag peppar mig själv, jag påminner, jag försöker förstå min ledsenhet eller min trötthet eller min uppgivenhet.

Jag skriver lappar till mig själv. Jag peppar mig själv, jag påminner, jag försöker förstå min ledsenhet eller min trötthet eller min uppgivenhet.

Ibland blir min peppande vita kanin skitsur på den deppiga svarta, och tvärtom.

Ibland orkar jag inte med någondera kaninen. Jag skulle hellre vara nåt annat. Kanske en fågel. Eller en nyckelpiga. Men oftast är det ganska bra.

Den svarta kaninen och den vita kaninen i mig har lovat älska varandra till slutet.

Sofia Torvalds
Först ut är Jenny Airaksinen, barn- och ungdomsdiakon i Kyrkslätts svenska församling.

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09
Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Eric-Olof Söderströms musikkarriär är över 50 år lång.

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30
– Enbart under de senaste tjugo åren har det grundats 1,2 miljoner nya kristna församlingar i världen, säger Johanna Björkholm-Kallio.

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00
Styrelsen är mån om att Barnoas ska få en fortsättning och har inlett diskussioner med en annan rörelse om ta över teamet.

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26
– Jag var också förvånad över att så många i stiftet inte kände till hela turneringen, säger lagledaren Kristian Willis.

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24
För Elsa Sandås är tro och kreativitet tätt sammanvävda.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00