Utdragen rättsprocess att vänta i fallet Päivi Räsänen
Häromveckan kom nyheten att riksåklagaren Raija Toiviainen väljer att åtala riksdagsledamoten och Kristdemokraternas tidigare ordförande Päivi Räsänen för tre fall av hets mot folkgrupp. Nyheten fick stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt, och var bland annat den mest lästa nyheten på brittiska tidningen Christian Todays webbplats. Den inhemska responsen på nyheten kan i huvudsak indelas i två huvudspår, där en del tycker att det är bra att man sätter ner foten mot hatprat medan andra anser att åtalet inskränker yttrandefriheten.
Inledningsvis kan det vara bra att notera att det att riksåklagaren väljer att åtala Räsänen inte är det samma som att hon är dömd. Med all sannolikhet kommer vi också att få se inte bara en utan tre domar innan ärendet är färdigbehandlat. Åtalet behandlas först av Helsingfors tingsrätt och domen där – oberoende av hur det går – överklagas sannolikt till hovrätten varefter Högsta domstolen ännu kan välja att ta ärendet till prövning.
I en artikel i Helsingin Sanomat menar riksåklagare Toiviainen att en person begår ett brott om hen använder Bibelns text för att uttrycka sina egna tankar om att en person eller en grupp människor är sämre än en annan. Bibeln har inte företräde framför finländsk lag och internationell rätt. Hon menar samtidigt att det i sig inte är kriminellt att citera bibelverser, men vid behov är det rättsväsendets sak att avgöra om Bibeln eller någon annan helig text utnyttjas som ett instrument för hatbrott. Men Bibeln är inte det som tolkas eller bedöms nu, säger Toiviainen.
Räsänen å sin sida säger att beslutet om åtalet har skakat henne. Hon anser inte att hon gjort sig skyldig till hot mot någon folkgrupp, och inte heller till förtal eller förolämpning. I alla de fall som diskuteras har det handlat om Bibelns lärdomar om äktenskapet och sexualiteten, skrev Räsänen i ett pressmeddelande.
På en del håll – oberoende av vilken åsikt man företräder – har det lyfts fram att det är bra att fallet tas till rättslig prövning så att man får tydligare riktlinjer för var gränsen för hatprat går. Säkert är det så. Samtidigt är det här ett område som lämnar mycket rum för tolkning. I utrymmet mellan svart och vitt finns väldigt mycket grått. Mycket handlar om ordens valör, med vilken förförståelse och ur vems perspktiv en formulering läses.
Oberoende av utgången i själva rättsfallet: det att man kan eller får uttrycka en åsikt betyder inte att man måste göra det. Framför allt kan det vara bra att komma ihåg att de som berörs är människor av kött och blod.