Hur många fastigheter och anställda behövs för att tryggheten ska bestå?
Alla texter på nyhetsuppslagen i denna tidning handlar egentligen om samma sak: kyrkans pengar tryter, men var ska man spara?
Tanken med centralregisterreformen är att största delen av de arbetsuppgifter som församlingssekreterarna sköter ute i församlingarna ska skötas centralt. Församlingarna skulle i stället exempelvis kunna dela på en sekreterare, och på det viset spara lite pengar. Vörå församling löste ekvationen genom att låta sekreteraren bli kyrkvaktmästare, men många andra församlingar brottas fortfarande med frågan.
Kyrkans omtalade fastighetsstrategi – som inte längre kallas ”strategi” utan ”inventering” – brottas med liknande frågor. ”Ska kyrkans ledning sitta i stora utrymmen medan församlingarna räknar varje skrubb?” frågar Monica Heikel-Nyberg, som är medlem i den arbetsgrupp som ska gå igenom kyrkans fastigheter.
Att arbetet med kyrkans fastigheter ledde till inflammerad stämning mellan Kyrkostyrelsen och stiften handlar förstås också om att byggnader inte bara är hus där man arbetar eller bor, utan en hel värld av känslor och minnen. Ska ett stift ge upp sitt flera hundra år gamla domkapitelshus? Ska en församling ge upp en lägergård som fostrat en hel generation av församlingsaktiva?
"Ska en församling ge upp en lägergård som fostrat en hel generation av församlingsaktiva?"
Församlingsekonom Kari Harju säger i intervjun på samma uppslag att han inte vet hur kyrkan kommer att se ut när kyrkotillhörigheten går under femtio procent, men att det kommer att bli svårt. Det vet alla, men ingen vet i dag precis hur svårt det kommer att bli.
I en intervju senare i denna tidning berättar Monica Björkell-Ruhl om hur det var att kämpa med så svår ångest och depression att hon förlorade lusten att leva. Från sitt sjukhusrum hade hon utsikt mot Tölö kyrka. Hon kallar sig inte religiös, men för henne står församlingen för ordet ”trygghet”. Tusendollarsfrågan lyder: Hur många fastigheter och anställda behövs för att tryggheten ska bestå?
"Hur många fastigheter och anställda behövs för att tryggheten ska bestå?"
Coronaepidemin leder till minskade skatteintäkter för kyrkan, vilket ökar trycket på en redan pressad ekonomi. Samtidigt syns en liten ljusning: medlemstappet år 2020 verkar bli mindre än året innan. Trots försämrad privatekonomi valde många ändå att stanna kvar i kyrkan det år då allt stannade upp och blev annorlunda.