Om att bli omplanterade i varsin coronakruka och försöka blomma på nytt
Ett av mina många arbetslag inom kyrkan kommer under 2021 att lägga fokus på styrka. Det finns många metoder och koncept kring det här, ”Den som hittar sin egen plats tar ingen annans”, heter boken av Tomas Sjödin som handlar om samma tema. Idén är att leta efter och framhäva styrkor istället för svagheter hos människor. I arbetskontext betyder det att forma uppgifterna mer efter människan än människan efter uppgifterna. Gällande församlingens frivilligverksamhet kan det kanske kallas ”coaching”, att handleda, samtala och låta människan utvecklas och blomstra – kanske på helt nya och oanade sätt.
Jag tycker att det här är ett ganska bra tema för mig själv också år 2021. Efter att både korten och spelplanen kastats om rejält under (det första?) ”coronaåret” finns det behov av utvärdering. Jag har tack och lov både mitt jobb och mina uppgifter kvar, men efter nio månader på distans har – om inte uppdraget så åtminstone arbetstagaren – förändrats.
"Under våren flyttade tre minderåriga in i mitt kontorslandskap vid köksbordet."
Under våren flyttade tre minderåriga in i mitt kontorslandskap vid köksbordet. Min hjärna kastades mellan online-lektioner i geometri, förskolans bokstavsträning och Greta Gris, samtidigt som mastodontprojektet Helsingfors-hjälpen plockades ihop på rekordtid i samarbete mellan staden, kyrkan och frivilligorganisationer. Vi talar inte längre ”multitasking”, det var mer en slags evighetsmaskin som hela tiden lagade mat med ena handen och pysslade insektshotell med den andra samtidigt som hjärnan satt på Teams i dagens 25:e möte.
Sedan hösten har jag däremot haft ett mycket tyst privatkontor med Radio Vega och dammråttorna som mesta sällskap. Kontrasten mellan kommunikationsavdelningens knarrade korridormattor, vårens fem-clown-cirkus och höstens dunkla hemmakontor är svårbegriplig, men jag tror inte att någon går oberörd eller oförändrad genom den.
"Alla blommor gillade nog inte att bli uppdragna ur rabatten och omplanterade i varsin coronakruka, men här sitter vi nu och försöker blomma på nytt."
Det finns många liknelser om frön och mognad, om att växa och blomstra. Alla blommor gillade nog inte att bli uppdragna ur rabatten och omplanterade i varsin coronakruka, men här sitter vi nu och försöker blomma på nytt. Vilka nya arter, färger och dofter ska vi få lära känna år 2021? Vilka är mina största styrkor just nu, när ”coronaåret” fostrat fram helt nya sidor i mig? Är mitt uppdrag oförändrat eller kunde andra områden betonas mer än tidigare? Gud, hjälp mig se var och hur jag kommer till din nytta i år!