Någon som känner igen sig? Man får en kännbar böteslapp för att foten på gaspedalen vägt lite för tungt då man missat att hastighetsbegränsningen ändrat från 100 till 80. Och tanken slår en: har lagens långa arm inget bättre att sätta sin tid på än detta? Samma tanke när man kommer ut till bilen och ser ett avlångt kuvert under vindrutetorkaren för att man missat att få fram parkeringsbrickan. Är det verkligen nödvändigt?
Att ifrågasätta dylik övervakning när man själv drabbas är för många säkert en naturlig – om än väldigt självisk – reaktion. När man läser rapporteringen från rättegången mot Martyrkyrkans vänner är det lätt att drabbas av samma tanke. Detta även om man inte själv har någon insats i ärendet.
Vi har tidigare rapporterat om polisundersökningen mot Martyrkyrkans vänner och på nästa uppslag finns en notis med kommentar av ordförande Johan Candelin. Det som tydligt framgick under rättegången var att ärendet enbart handlar om huruvida Martyrkyrkans vänner borde ha haft insamlingstillstånd för sin verksamhet, eller om man kan tolka det så att verksamheten enbart riktat sig till föreningens egna medlemmar. Vilket då skulle innebära att man inte behöver ha något insamlingstillstånd. Några oegentligheter i stil med att pengar skulle saknas uppdagades inte.
"Några oegentligheter i stil med att pengar skulle saknas uppdagades inte."
I Österbottens tidnings rapportering från rättegången säger åklagaren: ”Det är beklagligt om vi har stora aktörer på välgörenhetsområdet som står utom myndighetsövervakning. Det gör att folk blir misstänksamma.”
Det kan man tycka. Ett annat sätt att se på det är att förtroendet för rättsväsendet lider av att man lägger denna mängd resurser på en polisutredning och en rättegång som endast handlar om var gränsen för begreppet ”en begränsad grupp” går. Med tanke på att det finländska rättsväsendet är överbelastat och brottsoffer i personbrottsmål kan tvingas vänta i åratal på rättegång kan man kanske snarare fråga sig om inte människors förtroende för rättsväsendet lider mer av att resurser läggs ner på ett dylikt ärende.
Till yttermera visso: Det är en personlig tragedi för Johan Candelin att se sitt livsverk i spillror. Men än värre, lidande människor världen blir utan hjälp på grund av denna rättsliga prövning.