Vi bodde just runt hörnet på den tiden. Ibland kom vi för att se kungliga gäster och andra högdjur, som körde till dörren i svarta bilar och lotsades in för att se hur exemplariskt Finland skötte sina barn efter kriget.
Jag traskade dagligen förbi byggnaden till folkskolan och tänkte på alla sjuka barn, som fanns där inne. Barnets borg hör till mitt barndomsland. Därför var jag nostalgiskt glad då min dotter började arbeta där som fysioterapeut.
Och vad hände sen? Numera kommer hon hem efter arbetsdagen med rinnande ögon och har andnöd. Hennes arbetsbord finns i ett rum, som är till hälften avskärmat med plast. Där surrar maskiner som försöker torka väggar. Den person som tidigare satt där har flyttats till ett rum, därifrån en annan arbetskamrat måste fly på grund av fukt och mögel. Ventilationen sker genom öppna fönster. Om man stänger fönstren drabbas personalen och patienterna av syrebrist. Väggar fjällar, rör rostar, frustrerad personal tvingas ta sjukledigt.
I den här omgivningen vårdas nyfödda, prematura och neurologiska barnpatienter. Här opererar och rehabiliterar man. Finlands ledande barnsjukhus med den bästa expertisen har de senaste 20 åren tagit emot de gravast sjuka barnen från hela Finland och försökt sköta dem i ett sjukhus som är i sämre skick än något annat i hela landet. Sophie Mannerheim och Arvo Ylppö skulle vända sig i sina gravar om de såg i vilka utrymmen personalen i dag är tvungen att sköta våra minsta och mest sårbara.
Skulle vuxna acceptera att ligga på sådana här avdelningar och opereras i sådana här salar? Museiverket har också kommit med i bilden och vill säga vad man får eller inte får renovera och bygga om. Hela sjukhusområdet, Barnets borg och Barnkliniken har ”museiserats”. Det är arkitektur, det är Sakari Tohkas reliefer.
Men var i världen bygger man ett modernt sjukhus tillsammans med ett museiverk?
Det skulle behövas 150 miljoner euro för att få ordning på det hela. – Om barn inte anses vara vård värda, måste man våga säga det klart ut politiskt”, säger Risto Ihalainen från Läkarförbundet. Var hittar vi 150 miljoner?
Hundrafemtio miljoner sökes
23.08.2012
Det var år 1948. Fyraåringen stod och gapade upp mot tornet. Tolv våningar! ”Nu är dethär sjukhuset färdigt och heter Barnets borg”, förklarade min mamma. Pastellfärgade reliefer prydde tornet. Det var så vackert.
![](https://www.kyrkpressen.fi/fileupl/__thumb__top_fittedMarttinen.jpg)
Ann-Christine Marttinen
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
- "Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
- Därför slutade de här fyra som präster
- "Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
- Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
- Ellen Strömberg: ”Jag står mitt på vägen och vacklar”
Upptäckte en gemenskap på Lekholmen där alla får vara sig själva
lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win".
29.5.2024 kl. 20:32
Voice-Chrisu börjar sköta UK och unga vuxna vid Kyrkostyrelsen
ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Kyrkobesvär inlämnat om kyrkoherdevalet i Petrus församling
BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
”Du behöver inte bära din tro”
ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.
6.6.2024 kl. 08:00
Frågan ”varför drabbas jag igen” är nära
Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon.
5.6.2024 kl. 10:18
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet