Hälsningar från hemmakontoret

01.06.2020
Malin Aho är grafiker på Kyrkpressen.

Jag måste medge, då vi i mars övergick till att så mycket som möjligt arbeta på distans föreställde jag mig inte att det skulle fortgå längre än ett par veckor. Men nu är det cirka tio veckor sedan ”den nya vardagen” trädde i kraft och jag har insett att det här faktiskt kommer att vara den nya arbetsvardagen åtminstone fram till hösten.

”Du har tur som kan jobba hemifrån”, har jag hört från vänner som inte kan jobba på distans. Och visst känns det skönt att inte behöva lägga så mycket tid på arbetsresorna, men samtidigt uteblir en del av den dagliga vardagsmotionen. Och jag märker att jag inte tar upp den lika lätt hemifrån.

Jag har också märkt att jag saknar små saker från arbetsplatsen, som till exempel mitt höj- och sänkbara bord. Det slutade med att jag måste fixa ett primitivt ståbord åt mig själv här hemma, då jag inte stod ut med att sitta längre. Det består av ett sidobord på en soffa med böcker under bordets ben för stabilitet. Som ståunderlag har jag en ihoprullad yogamatta.

Men det jag saknar mest är arbetsgemenskapen. Under den här tiden har jag lärt mig att jag trivs bäst med att jobba i en miljö med andra som också jobbar. Atmosfären som finns i ett kontor som sjuder av liv är något jag nu lärt mig att verkligen sätta värde på. Sedan varvar jag gärna de dagarna med hemmadagar.

Visst fungerar det med videosamtal och chattar, men i längden håller det inte mot ett gammaldags möte, ansikte mot ansikte. Det är inte heller lika lätt att skriva i nyanser som det är att uttala dem, och ibland känns ribban högre för att kommunicera om småsaker.

Man kan ju också använda videosamtal till annat än möten, och lyckligtvis kom en arbetskamrat att tänka på virtuella kaffepauser. Det är roligt att se arbetskompisarna över en kopp kaffe, om än på en ruta. Det får mig att vakna upp. Och det gör mig påmind om att det fortfarande pågår en vardag också på annat håll.

När det här är över tror jag mig ha funnit en större uppskattning för både kontoret och hemmet som arbetsmiljö. Och jag hoppas att jag i fortsättningen kan kombinera det bästa av båda världarna.

Malin Aho

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församlingar i Åbo och Vasa överväger att gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet