Kvinnor i topp i kyrkliga val
LEDARE. Valresultat är ofta både intressant – och oväntad – läsning. Resultaten från kyrkomötesvalet och valet till stiftsfullmäktige som hölls för två veckor sedan är inget undantag sett ur Borgå stifts perspektiv.
I det här valet var kandidaterna för första gången uppdelade i åsiktslistor och inte, som tidigare, i regionala listor. Mot den bakgrunden är det inte helt lätt att rakt av jämföra årets resultat med resultatet för fyra år sedan. När man studerar valresultaten på detta uppslag kan man konstatera att de listor (både bland lekmän och bland präster) som profilerat sig som mer liberala drog in majoriteten av rösterna. Grovt taget kan man säga att de liberala listorna i de fyra valen drog hem 60–70 procent av rösterna, medan de mer konservativt sinnade listorna landade i spannet 30–40 procent av de avgivna rösterna.
Ur ett könsperspektiv blev valet en framgång för kvinnliga kandidater – med undantag för Åland var det kvinnor i topp i alla fyra val. Att Ulla-Maj Wideroos blev röstdrottning på lekmannasidan i kyrkomötesvalet var inte helt oväntat mot bakgrund av hennes långa karriär i rikspolitiken, men likväl är hennes röstetal imponerande högt. På prästsidan plockade Mia Anderssén-Löf upp den plats som blev tom efter att hennes forna kollega Bo-Göran Åstrand flyttat in i biskopsgården. Hennes valframgång innebär att två av sex representanter från Borgå stift i kyrkomötet nu är kvinnor. Det är dubbelt mer än de föregående fyra åren, då Åsa A Westerlund var den enda kvinnan från Borgå stift i kyrkomötet.
Det är beklagligt att alla som hade rösträtt i valet inte hade möjlighet att delta på grund av att posten slarvat bort valsedlarna. Med tanke på att vi lever i nådens år 2020 kunde man kanske fråga sig om det finns digitala hjälpmedel man kunde dra nytta av för att underlätta valprocessen. Bara att transportera alla röstsedlar till Borgå från ett geografiskt så splittrat stift är en logistisk utmaning som heter duga. Mot bakgrund av det får man ändå lyfta på hatten för att hela 86,5 procent av lekmännen och 75 procent av prästerna utnyttjade sin rösträtt i Borgå stift. Det är godkänt. Värre var det i vissa finskspråkiga stift, där färre än 60 procent av prästerna valde att utnyttja sin rösträtt.