Går man in på den evangelisk-lutherska kyrkans webbplats evl.fi står det att läsa att Kyrkostyrelsens uppgifter bland annat är att:
– Främja kyrkans verksamhet och församlingarnas arbete samt stöda och koordinera församlingarnas verksamhet och förvaltning.
– Fördela understöd och anslag till församlingar och organisationer och sköta kyrkans relationer till staten och samhället i övrigt.
– Ge utlåtanden till statsrådet, bereda ärenden för kyrkomötet och verkställa kyrkomötets beslut.
När man läser kritiken mot Kyrkostyrelen i vår nyhetsartikel kan det vara bra att ha det ovan nämnda i bakhuvudet. Arbetet mot – och i bästa fall med – församlingarna är inte det enda Kyrkostyrelsen gör. Hur bra eller dåligt det betyg som 27 svarande kyrkoherdar ger lämnar naturligtvis också rum för tolkning. Men. Det som ändå är alldeles klart är att det finns rum för förbättring i Kyrkostyrelsens arbete med församlingarna.
Man behöver inte röra sig särskilt mycket ute i församlingarna för att få den bilden bekräftad. Epicentrum för de senaste årens kritik har varit ekonomiadministrationssystemet Kipa. Mot bakgrund av vad som hörs på fältet är det uppenbart att Kyrkostyrelsen inte varit tillräckligt bra på att beakta församlingsanställdas behov och önskemål. Att de som inte brinner för pappersarbete och administration ogillar Kipa är inte förvånande. Men när också människor med bakgrund i affärsvärlden, som har god kännedom och erfarenhet av ekonomi och administration, upplever Kipa som styvt och oändamålsenligt tyder det ändå på att Kyrkostyrelsen inte varit tillräckligt lyhört för fotfolkets, det vill säga de församlingsanställdas, behov.
»Kritiken går ändå bredare än enbart Kipa.«
Men kritiken går bredare än enbart Kipa. En församlingsanställd förundrades över ett möte man haft med personal från kommunen. På mötet dök det upp en fråga som ingen omedelbart kunde ge svar på. Varpå kommunens anställda konstaterade att hen kan kolla med Kommunförbundets jurist. Den församlingsanställda konstaterade att det aldrig skulle falla hen in att kontakta Kyrkostyrelsens jurist i motsvarande situation. Tron på att det finns hjälp och stöd att få var lika med noll.
I rättvisans namn bör påpekas att inte alla delar den uppfattningen, vilket framkommer i artikeln här intill. För tydlighetens skull bör man också säga att kritiken sällan, eller snarare aldrig, gäller den svenska verksamheten (KCSA) vid Kyrkostyrelsen.
Med tanke på de utmaningar kyrkan står inför ligger det i allas intresse att samarbetet mellan församlingarna och Kyrkostyrelsen skulle fungera bättre.