När vi i dag upplever Europaprojektets allvarligaste kris sedan andra världskriget är det hälsosamt att minnas det hopplösa utgångsläge som rådde när Konrad Adeanuer och fredsprojektets övriga arkitekter skissade upp hur en ekonomisk integration mellan främst Frankrike och Tyskland skulle göra slut på de återkommande krigen. Luthercitatet sägs ha inspirerat Adenauer men vem vet, kanske det är hans egen lägesformulering.
Storbritannien stod då som demokratins enda försvarare i Europa. Landets premiärminister Winston Churchill såg nazismen som farligare än kommunismen för demokratins framtid: Demokratins försvarare måste liera sig med Sovjetunionen för att befria Europa.
Beslutet hade ett fruktansvärt högt pris och kostnaderna föll inte rättvist. Sovjetunionen fick lägga östra Europa under sitt förtryck fram till Berlinmurens fall. Det är möjligt att det inte var med polska och tjeckiska röster som Churchill valdes till det 20 århundradets europé.
När dagens Europa har konsumerat upp sin framtid flera år i förväg och inga enkla utvägar finns skulle det vara läge för en Churchill att säga vilken väg vi ska gå, ska vi rädda haverihotade ekonomier eller plocka upp skärvorna? Smällarna blir hårda i bågge fallen.
Men ur Europaprojektets synvinkel är det ett viktigt lyft när landets opposition frågar varför Finland ska betala för slarviga sydlänningar och regeringen svarar att kollapsade länder blir ännu dyrare för oss. Vår politiska debatt rör sig på en europanivå.
Men nu till äppelträdet. Författaren Göran Rosenberg sammanfattade i en essä för en tid sedan att den europeiska demokratin måste lyckas med att ”förena mångfald med gemenskap, konflikt med rättvisa och rationalitet med identitet”. Hittills har det europeiska projektet gått i samma banor som när nationalstaten byggdes upp – vi ska alla bli goda européer. Att förneka konflikter och att man också i Europa har olika värderingar gör att diskussionen dominerats av politikens resultat på bekostnad av dess former.
Ska man få människor med motstridiga värden och intressen att leva tillsammans blir formen viktig. En verklig federalism gör det möjligt att leva tillsammans trots att det förekommer olika värderingar, menar Rosenberg. Tyvärr ligger den europeiska författningsdebatten för fäfot och federalstat har blivit ett fult ord. Det är läge för ”Europas Madison, Jefferson och Washington” att ge form åt ett federalt, europeiskt samhällskontrakt.
Europa behöver ett äppelträd
02.08.2012
”Om jag visste att världen kommer att gå under i morgon så skulle jag ändå i dag plantera mitt äppelträd”. Citatet tillskrivs Martin Luther men förekommer i skrift först under början av 1940-talet, en tid då Europas karta var förvillande lik den över dagens EU. Då regerade fascismen över hela världsdelen och demokratin var satt på undantag.
Rolf af Hällström
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Upptäckte en gemenskap på Lekholmen där alla får vara sig själva
lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win".
29.5.2024 kl. 20:32
Voice-Chrisu börjar sköta UK och unga vuxna vid Kyrkostyrelsen
ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Kyrkobesvär inlämnat om kyrkoherdevalet i Petrus församling
BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
”Du behöver inte bära din tro”
ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.
6.6.2024 kl. 08:00
Frågan ”varför drabbas jag igen” är nära
Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon.
5.6.2024 kl. 10:18
Kyrkan börjar se över församlingsnätverket
KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
Trots klimatkrisen finns det hopp – i handling, och i att viska ett tack
KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller.
4.6.2024 kl. 09:46
Mest läst
- De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
- Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
- Anita Höglund är borta
- Gud är densamme, även de gånger kyrkan och människorna i den gör bort sig och gör fel
- "I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
Saltvik väljer strax herde, Karis-Pojo går också till kyrkoherdeval
NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Kyrkor och samfund hördes för Petteri Orpos antirasismpapper
rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Sixten Ahlsved har egenhändigt målat Terjärv kyrka – i sommar blev klockstapeln klar
TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
"Jag kan inte förlåta mig själv – därför behövs det något utifrån"
SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
Hans Häggblom: "Folkmusik är ett av mina känslospråk"
SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet