Budskapet är tydligt: Visa hur mycket du bryr dig om dina respektive genom att köpa dem en liten gåva (och gärna av det som finns på bordet under skylten).
Det här kan våra barn. Ofta blir vi överösta av presenter. Det går inte att ta miste på stoltheten när någon av dem sträcker fram ett knyckligt litet paket omlindat med alltför mycket tejp. Inne i paketet finns ännu ett oidentifierbart alster av papper, lim, snören och tejp. Men det som finns i paketet är inte viktigt. Det är handlingen, att ge och att ta emot, som är det viktiga.
I den åldern är det lätt att ge presenter. Givandet i sig är en kärlekshandling. Men när vi blir lite äldre blir det svårare – presenterna blir dyrare och vi kämpar kanske med att finna den där rätta gåvan för en specifik person. Dessutom, vilket är ännu svårare, vad kan man ge som inte bidrar till social misär eller miljöförstöring?
»Kanske detta kommer nära en gåva given i kärlek?«
Om gåvogivandet är en kärlekshandling, vad är i så fall en bra gåva?
Svaret måste rimligtvis vara något som verkligen visar uppskattning och omtanke – alltså, kärlek. Gåvor som enbart ges för att man ”måste” är ofta sådana som man köper dagen innan, kanske genom att ta något snabbt från godis-, blom-, eller presenthyllan vid det lokala snabbköpet. Vi känner en genuin önskan att visa vår kärlek och uppskattning och vill därför ge en gåva. Men ofta slutar det med att vi ger något som den andra varken önskat sig eller behöver. Vad säger vi med vår gåva i så fall? Jag ger dig den här för att jag måste? Eller, jag ger dig den här för jag hade inte tid med annat?
Som många andra står vi just nu inför behovet av att köpa en tvångsgåva. Barnen ska få sommarlov, och vi vill gärna visa vår uppskattning för deras ”fröknar”. Men om vi vill visa dem kärlek, varför säger vi det bara inte? I år vill vi därför ta tillvara våra barns iver att visa sin kärlek genom gåvor och be dem hjälpa oss att skriva ett brev till var och en av deras fröknar, där vi berättar varför vi uppskattar dem. Fröknar behöver få veta det, för de har inte alltid ett lätt jobb.
Kanske detta kommer nära en gåva given i kärlek? Kanske fler fröknar borde få en sådan gåva i år?
Stefanie Sandbacka-Portin är lärare i Göteborg.
Fredrik Portin är forskare och präst.