När våra värderingar förändras

07.05.2019

"Jag tror svårigheten grundar sig på att vi blandar ihop begreppen helig skrift och Guds ord, och ser dem som synonymer" menar Jan-Erik Nyberg.

Jag tror att de flesta av oss ser det som något negativt, när vi tvingas omvärdera våra åsikter. Kanske framförallt när vår uppfattning om vad som är rätt och fel rubbas. Det känns i stunden som ett nederlag. Först efteråt inser vi att det skulle framstå som löjligt om vi höll fast vid det som tidigare var vår uppriktiga, och ditintills välgrundade, uppfattning. I bästa fall kan vi erfara en känsla av befrielse och triumf när vi släpper taget om det förflutnas kryckor och vågar stå rakryggade för en ny åsikt.

Det här kommer tydligt till synes i den omvärderingsprocess, som en del av oss befinner eller befunnit oss i när vi gradvis blev mer och mer medvetna om den sexuella mångfalden. Fortfarande finns det människor för vilka själva begreppet är orsak nog att sluta läsa det jag skriver nu, men jag tar risken. Inte för att jag vill köra igenom min egen åsikt, men för att det kan vara till hjälp för alla dem som uppriktigt vill förstå vad det är som sker, omkring oss och inom oss, i den här processen.

Våra värderingar, våra åsikter om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, viktigt och oviktigt, byggs upp kring det vi vet om världen. De förändras därför i takt med att vi får ny kunskap. Men värderingarna förändras i långsammare takt än vi tar in ny kunskap, för kunskapen måste bearbetas innan vi kan integrera den till en meningsfull helhet, så att den påverkar våra värderingar. Det här är ett mentalt arbete som tar både tid och krafter. Ibland upplever vi både olust och ångest, vi står i konflikt med oss själva. Konflikten mellan den nya kunskapen och de gamla värderingarna känns smärtsamt tydlig, som när vi i dagsläget blir varse den sexuella mångfalden. Vi reagerar på den här smärtan med ilska, som vi riktar endera mot den långsamma omvärderingsprocessen eller mot den nya kunskap som ger upphov till konflikten.

De extrema vill kasta alla värderingar över bord och hänge sig åt en total nihilism, andra förskansar sig i en föreställning om absoluta och oföränderliga värderingar som alla måste följa för att det inte skall leda till en katastrof. Men de flesta av oss rör oss lite trevande i landskapet mellan dessa ytterligheter och försöker bringa ordning i vår tillvaro. I dagsläget, när vår lagstiftning och vår sjukvård redan är i takt med vår kunskap, är det kanske den senare attityden som dominerar diskussionen. De som hävdar att Bibelns omdömen om homosexualiteten är absoluta och oföränderliga och att Bibeln fördömer homosexualitet skriker ut sin frustration.

I det läget glömmer vi lätt att Bibeln är ett dokument skrivet av människor som grubblar på samma frågor som vi. Läser vi Bibeln uppmärksamt märker vi spår av samma omvärderingsprocess som den jag just beskrev. Den som inte förmår se det här ser egentligen bara de värderingar hen själv format i sitt eget inre när hen läst Bibeln, inte det som bibeltexten rent objektivt innehåller. Den här distinktionen måste vi försöka klara av, för att kunna få till stånd en meningsfull dialog mellan det vi uppfattar som Bibelns värderingar och den kunskap vi idag har om människolivet och världen omkring oss. Den är inte lätt för någon av oss.

Jag tror svårigheten grundar sig på att vi blandar ihop begreppen helig skrift och Guds ord, och ser dem som synonymer. Guds ord refererar som teologiskt begrepp till en upplevelse att bli tilltalad av det gudomliga. I hebreiskan talas det egentligen om Guds röst. Helig är den skrift som berättar om denna erfarenhet. När de här två begreppen används parallellt och blandas samman börjar vi väga alla ord i Bibeln på en guldvåg, vilket ibland har lett till horribla slutsatser. I praktiken innebär det här att vi gör Bibeln till en gudabild av papper och mentala föreställningar. Tron kommer att kretsa kring en boksamling (Bibeln) i stället för kring inkarnationens under, att Gud älskade oss så mycket att han blev en människa.

Den här fokusförskjutningen har gjort en del av oss nästan oförmögna till att ta till oss ny kunskap och reflektera kring våra värderingar. Vi tror att våra egna värderingar är Guds ord. I själva verket gör vi då våra egna föreställningar till Gud. Vad skulle hända om vi alla i stället kunde erkänna att Bibeln berättar om hur människor byggt upp sina värderingar på basen av den kunskap de har om världen och det de uppfattar Guds röst i tillvaron? Att vi är kallade att gå in i samma process, bli en del av den.

Hur ska det gå till, och varför låser den här processen sig för så många? Evangelierna berättar om en situation där människor söker vägledning för sitt handlande, utgående från det dubbla kärleksbudet. Precis som idag utgick de från att detta bud var den grundläggande värderingen kring vilket allt kretsade. Det var Guds vilja sammanfattad i ett bud. ”Du skall älska Herren din Gud över allting och din nästa som dig själv.” Varför blir det så svårt, varför kommer vi till så olika resultat? Jesus berättar en genialiskt avslöjande historia, som visar vad det är som hindrar oss från att följa det dubbla kärleksbudet. För dem som lyssnade då stod det klart vad han menade. De styrdes i sitt tänkesätt av en uppdelning i ”vi och dom”. ”Vi” renläriga judar, ”dom” orena samarierna. Så länge vi tänker så kommer vi aldrig vidare. I dagens läge måste vi göra samma insikt. Det finns inget ”dom”. Vi är alla människor oberoende av om vi är heterosexuella, homosexuella, trans, queer eller asexuella. Vi ska alla vara medmänniskor för varandra. Så enkelt är det och ändå tycks det vara så svårt, så skrämmande att möta sina medmänniskor som just det – medmänniskor.

Jan-Erik Nyberg

Skribenten arbetar som familjerådgivare i Jakobstad.

– Om jag får någon att skratta kan det vara jättevärdefullt. Jag har alltid tänkt att min själ går i moll, säger Anne Hietanen.

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00
Att försöka vara religiös – det är ingen idé, tänker Nina Åström.

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00
78-årige Donald Trump är med en klar marginal favorit i kyrkosamfund som våra – dominerande vita, protestantiska kyrkor.

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00
Eva Ahl-Waris är präst i Agricola svenska församling.

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30
Natalie Björkstrand tycker att mötet med de lokala människorna var det bästa med resan till Kenya.

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42
Laura Serell är församlingspastor i Jomala församling. Just nu längtar hon efter att få vara i svampskogen. Hennes tips: ta med en termos kaffe till svampskogen och ta en utomhusfika.

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06
Forskarna Marina Lindell och Janne Berg gräver i hur polariserade vi finlandssvenskar är, och hur vi kan närma oss varandra.

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22
Vuxenkonfirmationen ledde till att Tove Uvemo Söderbäck började gå i kyrkan.

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53
– Att få visa att Gud är nådig och att hans förlåtelse finns där för alla, oavsett vad vi gjort, har varit en stark upplevelse för mig, säger Fanny Sjölind.

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28
Tidigare kändes tanken att lämna Jakobstad motig. Nu har Anders Eklund och hans fru Maria skaffat husbil.

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36
– Jag har ett personligt intresse att påverka i de här frågorna, säger Sini Aschan.

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00
Kyrkoherde Lotta Endtbacka från Jakobstad sitter i styrgruppen för en smalare kyrkostyrelse.

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00
Arbetet med utmärkningen började i Sideby och inför invigningen har man också ruttmärkt runt Vasa.

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51
Kyrkoherdetjänsten i Larsmo på orten har lediganslagits men har inte lockat några sökande.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01
Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13
När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25