Utsagan bygger vidare på den konstgjorda teori som separerar religion och tro från den ”riktiga” världen. Biskop Björn Vikström kommenterar i Hufvudstadsbladet att det är bekymmersamt att man minskar på religionsundervisningen i en tid när förståelsen för religionens roll i världen tvärtom borde förbättras. Bara för att den inte syns lika starkt i vårt eget samhälle längre har den inte försvunnit någonstans. Det vänder man ofta blindögat till.
Lite trist är det också att politiker ibland verkar argumentera utifrån den religionsundervisning de själva fick för ett par decennier sedan. Mycket har hänt sedan dess. I dag skrivs knappast ett enda läromedel utan att man i årskurs efter årskurs ser till att ha med bland annat FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna, rätten till religionsfrihet, respekt för andra trosuppfattningar och religioner – och självklart förekomsten av sådana.
Varför då fortsättningsvis hålla fast vid tesen att religionsundervisningen är ren kristendomsundervisning? Det handlar om att lära sig både det egna och de andras.
Religiös läskunnighet kan visa sig vara en viktig kunskap. Enligt Jyri Komulainen, docent i dogmatik vid Helsingfors universitet och biskopsmötets teologiska sekreterare, ger religionsundervisningen vid sidan av engelskan eleverna de bästa internationella färdigheterna. I samma artikel i Helsingin Sanomat hörs också fritänkarnas ordförande Petri Karisma. Han styr hellre timresurser till samhällslära i stället för att läsa om ”hur en kaveri spikades på ett kors för 2000 år sedan”. När en regeringspolitisk fråga med religion och livsåskådning i fokus förs på den nivån i landets största dagstidning sviktar tron på en vilja till en respektfull och tolerant inställning till religioner och till dem som tror på dem överlag, vare sig de har sina rötter i Finland eller andra länder. Har vi ett samhälle med en liknande attityd år 2020 ter det sig knappast som idealet i regeringsprogrammet där ”finländarna är världens kunnigaste folk” – utan snarast ett lite korkat och arrogant dito.
Statens syn på värdefostran
05.07.2012
Samma regering som enligt sitt program vill ”stärka undervisningen i samhälls- och värdefostran” bantade i torsdags ner grundskolans religionsundervisning. De nuvarande elva årsveckotimmarna blir tio. En årsveckotimme motsvarar 38 timmar. Även om undervisningsminister Jukka Gustafsson (sd) under den korta allmänna diskussionen före beslutet antydde att den nya timfördelningen kanske inte är optimal, var hans försvar något av ett ”det kunde ha varit värre”. I värsta fall hade tre årsveckotimmar rykt. Till Helsingin Sanomat säger Gustafsson att kultur och samhällskunskaper i stället ska stärkas – och samma syn ekade i ministeriets pressinfo om beslutet. En märklig indelning. Är inte kunskapen i egen religion kultur? Är det inte något som ingår i samhället, vart än man ser, och definitivt en del av vår historia?
May Wikström
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
Vanda svenska hoppas på engelskspråkig pastor – "Mig veterligen första gången"
VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19
Biskop Kaisamari Hintikka: "Kyrkan tiger om det som vi borde tala om"
BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30
"Låt oss fira vår tro som en plats för ömsesidiga möten i diakonins anda"
Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56
Mari Parkkinen vigs till biskop i S:t Michels domkyrka på söndagen
NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00
De förnyade sina äktenskapslöften: "Jag ville be om ursäkt för det som blivit fel och tacka Gud för situationen vi är i nu"
Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet