Ett hem med möbleringsförbud

17.07.2018
LEDARE. Nedervetil församling kämpar tappert med att hitta lösningar för sitt fuktskadade församlingshem.

Fördomsfritt har man också riktat blickarna mot den viktigaste byggnaden av alla i boet – den korsformade gula träkyrkan från 1700-talet, med plats för drygt 500 personer. Tillsvidare ser det inte ut som om initiativet att hitta fungerande kombinationer skulle bära längre än till ett hopp. Det trots att kyrkostyrelsen insett att församlingarna snart (redan) står inför en ohållbar situation i uppdraget att både förvalta kulturskatter och se till att de har vettiga verksamhetsutrymmen för dagens snitt.

Historien är inte bara ett ankare som gör församlingen till en självklarhet i sin omgivning, den är också en boja med en farlig tyngd. En kyrka är enligt kyrkolagen underkastad byggnadsskydd om den är uppförd före 1917. Samtidigt som församlingen är ålagd att underhålla den, har de ingen rätt att möblera om hemma utan kyrkostyrelsens och museiverkets lov – och det sitter rätt hårt åt. De gamla kyrkorna byggdes inte enbart för att fungera utan också för att imponera. De var syntesen av förhållandet mellan kyrka och regent. Kyrkorna till exempel längs med Kungsvägen skvallrar om regenternas makt och resurser, både under svenskt och senare ryskt herravälde. Dessa byggnadsmanifestationer är visserligen oerhört kära för sin hembygd –men också ohyggligt dyra för en församling att förvalta och underhålla. Ju mer sekulariseringen tilltar, desto svårare blir det för en landsortsförsamling att få underhållet för en kulturhistoriskt värdefull kyrka att gå ihop med en daglig verksamhet som också handlar om löner och diakonikassa. Ännu svårare blir klämman för avfolkningsbygderna. När skattebetalarna flyttar bort hjälper det inte så mycket att utskrivningstakten är låg.

”Vägen till cafévrå på läktaren eller köksö i flygeln är lång och alltför skrutinöst övervakad.”

År 2014 hade Svenska kyrkan redan sålt 55 kyrkor. Hos oss är det fortfarande rätt ovanligt. Biskopen för Kuopio stift Jari Jolkkonen är ordförande för en arbetsgrupp som Kyrkostyrelsen har tillsatt med uppdrag att grunna på hur församlingarna bättre kan använda sig av de kyrkobyggnader de har. Det kan vara känsligt, menar Jolkkonen, som ändå tror att församlingsborna fattar att spindelväven snabbt kväver en församling som inte vågar förändra. Ändå, som Nedervetilexemplet visar, är förändringströsklarna kanske högre på annat håll än hemma. För ett par decennier sedan lättades trycket för en del kyrkor, så att de kunde bygga så kallade brudrum, ibland med möjligheter till kaffekokning och toalett.

Men vägen till cafévrå på läktaren eller köksö i flygeln är lång och alltför skrutinöst övervakad. Risken är att kyrkor förfaller till oanvändbarhet i stället för att förändras med församlingens behov. Det är fatalt. Församlingens uppgifter, så som de beskrivs i kyrkolagens första paragraf, handlar trots allt om att möta levande människor och förkunna levande tro – oberoende av väggar och ramar.

May Wikström

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50