Partiets ordförande Ville Niinistö har efterlyst en principdiskussion som inte bara engagerar de politiska beslutsfattarna, utan finländarna i gemen. Han behövde inte vänta på den. Vi är många som har suttit vid en dödsbädd. Frågan om dödshjälp diskuteras nu i såväl nationella medier som på lokalplan. Också i gratistidningen Metro får Niinistö precisera, vilket han gör i linje med det han tidigare sagt och hänvisar till ”människans rätt till det goda livet” – en grundtanke för termen ”lyckopolitik”, som han fortsättningsvis gillar som term.
Men definitionen av den goda döden ter sig svårfångad och handlar lika mycket om det som föregår döden som själva avskedet. Teologen Patrik Hagman argumenterar i en kolumn i Vasabladet för att Sokrates såg den goda döden som ett tecken på ett väl levt liv. Han poängterar dessutom att erfarenheterna från Holland – där aktiv dödshjälp är tillåten – visat att de vanligaste motiven till begäran om dödshjälp inte är fysiska smärtor utan ångest, ensamhet och depression.
Det är i det skedet den goda – läs: kliniska – döden blir problematisk. I diskussionen om eutanasi glöms också vårdarnas och läkarnas ställning lätt bort. Så som sjukhusprästen Ann-Sofi Storbacka påpekar i denna KP är följden av rätten att dö oundvikligen att någon annan påtvingas skyldigheten att döda. Vilken kompetens kräver vi av dem som i så fall har den?
Den danske prästen och författaren Johannes Møllehave blev själv förbannad av sin mor på hennes dödsbädd, så ont hade hon. Samtidigt var hon tacksam över varje tilläggsdag. Møllehaves slutsats är ändå ett nej till aktiv dödshjälp. Han menar att en sådan vid sidan av allt annat också inverkar på vår syn på läkarens roll. Man ska, enligt författaren, aldrig behöva tvivla på att läkarens spruta är en spruta till liv och inte till död.
Vårt samhälle bygger liksom så många andra på den mosaiska lagen, där budet om att icke dräpa är en av grundpelarna. Visst kan man hävda att ett samhälle som för krig redan satt dödandet i system. Men trots detta innehåller den grundläggande tanken i budet om livets helighet en inbyggd varning mot ett samfund som gör handlingen ”att döda” till något institutionaliserat och legitimt.
Det är liksom de andra buden en gränspåle ut mot de verkligt djupa vattnen. För vem ska ha makten över vem som ska få leva och vem som är tillräckligt sjuk för att dö? Och när en sådan rättighet väl satts på pränt – hur kan man förhindra att samhället med sitt eget bästa för ögonen inte använder den med ekonomiska argument.
Inte bara ”för sjuk för att leva” utan också ”för dyr för att leva”.
Rätten att dö och rätten att döda
31.05.2012
Eutanasifrågan har seglat upp som en av de stora frågorna i partiernas profilering inför höstens kommunalval. De Gröna satte den på agendan när partikongressen röstade för ett godkännande av aktiv dödshjälp.
May Wikström
"Det handlar om tillhörighet och att jobba för någonting som är större än en själv"
SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
"Tron är som en skattjakt, men Gud söker oss mer än vad vi söker honom"
Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet
PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
Ursprungskvartetten återförenas på Nötö och Nagu – firar Sommarsång
SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Teologiprofessorn: ”Det finns en förväntan på kyrkan”
PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00
Kyrkans mest använda ord ”tro” kan kännas svårt: Tror jag tillräckligt?
tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Vill du vinna – eller vill du ha fred?
FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering.
11.7.2024 kl. 18:11
"När jag sträckte ut händerna och bad Gud om hjälp drog han upp mig ur träsket"
Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
André Swanström varnar för de förflugna orden om judar
antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Hon har älskat och förlorat tre män: "Jag har varit arg på Gud, men idag är jag tacksam"
sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström.
5.7.2024 kl. 11:32
Kyrkans samtalstjänsts svenska telefonjour är öppen varje kväll klockan 20–23
KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"
ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.
1.7.2024 kl. 16:32
De reformerade konfirmandarbetet – "Skulle aldrig byta tillbaka"
konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför.
28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund är borta
Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Prästvigningarna i Sankt Petersburg: Sley och Kansanlähetys svarar
INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50
Mest läst
Sara Torvalds: ”Efter 2000 år är vi fortfarande samma människor”
profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern: "Kyrkan har en föråldrad förvaltning och svaga valkampanjer"
KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
Edgar Vickström har jobbat inom bank, finans och kommun – som präst frågar han varför kyrkan inte vet vart den ska
KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Lumparland fick nysmidd brudkrona 1957 – då ville församlingen inte ha den
BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät: En tredjedel av de förtroendevalda tycker att kyrkoherden har för stor makt
beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet