1918

21.03.2018
LEDARE. Presidentens nyårsuppmaning att begrunda händelserna 1918 kan tolkas så att det är dags att ta fram ett gemensamt narrativ.

Åtminstone ärkebiskop Kari Mäkinen har gett uttryck för tanken som ”kanske är omöjlig, men berättelsen måste vara gemensam för bägge sidor”. Det finns en uppsjö material, forskning, litteratur, pjäser och anteckningar att plocka ur. Detaljer som visar att man på bägge sidor kunde se människan bakom den rådande hatretoriken. På trettio orter slöt röda garden och vita skyddskårer ”nonaggressionsavtal” med varandra.

Att händelserna 1918 har många namn är inget fel. När det gäller de stora linjerna ser forskarna det finländska krigandet allt mer som en del av världskriget, med flera historiska förlopp som går på varandra. Kriget skapade många nya stater som Finland, och de flesta drabbades av revolution med marxistiska förtecken.

Kan ett nytt narrativ till och med ge politisk kredit åt båda sidor? Självständigheten måste erkännas av omvärlden, och hos oss var det Lenin och hans bolsjeviker som stod för det viktigaste erkännandet. Ett understatement var att den röda sidan satte igång ett uppror efter bolsjevikiskt mönster. Men bara en dryg månad senare slöt Lenin fred med det kejserliga Tyskland, vilket gav landet fria händer i Finland. Den vita sidan gick in för ett Finland med tysk kung och en framtid i tyskt ledband. Sedan kollapsade Tyskland och Finland stod fritt och erkänt.

Att det var tyska trupper som erövrade huvudstaden har sin betydelse. Professionella trupper strider mot en fientlig armé tills den ger upp. På den norra fronten bekämpade den vita armén civila upprorsmän och behandlade dem därefter.

Narrativet kan inte begränsas till kriget våren 1918. Det finns ett före och ett efter.

För prick 100 år sedan erövrade den vita sidan Tammerfors i krigets avgörande slag. Mindre än ett år senare genomfördes det fria Finlands första kommunalval med lika rösträtt. I Tammerfors fick arbetarrörelsen majoritet.

Detta trots att krigets mest traumatiska period, med de katastrofala förhållandena i fånglägren, inträffade mellan slaget och valet.

Finland hade under tolv år utvecklat en fungerande politisk administration. Centrala lagar som åtta timmars arbetsdag stod färdiga, men stoppades av tsaren. Strax efter kriget kunde de genomföras och mer än så.

För många vita som i sitt frihetskrig hamnat i rollen som vakter och bödlar var det en traumatisk upplevelse. Det finns forskare som säger att stegen mot välfärdssamhället, med jordreform och annat, gick relativt smärtfritt på grund av den kollektiva skammen bland de vita. Fast långt ifrån alla.

Rolf af Hällström

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13