På långfredagen spelas den vandrande föreställningen Via Crucis i Borgå och direktsänds på Yle Arenan. Elias Edström som spelar Jesus ser det som en utmaning att inte bara försöka visa på smärtan, utan faktiskt gå in i den.
Hur är det att spela Jesus, kristendomens viktigaste person, konungarnas konung? Väldigt många har ju en egen föreställning om vem Jesus var, eller är.
– Jag försöker att inte tänka för mycket på vad andra ska tänka. Som med all konst måste människor få lägga in sina egna tolkningar utgående från sina egna erfarenheter.
– Jesus är en väldigt bekant karaktär också för mig. I kristen tro är han ju både sann gud och sann människa. Det är lite annorlunda mot andra karaktärer jag spelat. De har bara varit sanna människor.
Vad vill du ta fasta på i din gestaltning av Jesus, hurdan tror du att han var?
– För mig är Jesus en speciell karaktär i och med att jag tror att han också är en levande person.
– Då handlar det inte bara om att försöka sätta sig in i hans sinnesstämningar, utan också om att försöka låta sig själv fyllas av den karaktären. Lite så tänker man också i kinesisk teater.
Hur gör du det?
– Det är mycket bön och bibelläsning, meditation och kontemplation. Det handlar om tillit, att ge plats åt helig ande att göra sitt.
– Jag är ju bara en skådespelare, men jag vill gärna ge utrymme för något större än mig själv i konsten. Konst ger alltid en ny dimension av verkligheten, och det är som man brukar säga att verkligheten är bäst på teater.
– Själv är jag född i Esbo år 1988. Jag är begränsad i det, i mina erfarenheter och i min kropp. Men i teatern kan jag smaka på hur det är att leva i andra tider. Då får man kanske också en lite bredare förståelse av den mänskliga erfarenheten och livet.
Är det någon del av Via Crucis, eller någon aspekt av påskens händelser, som berör dig särskilt mycket?
– Jag tycker jättemycket om sättet som regissören Jermo Grundström behandlar relationen mellan Jesus och lärjungarna och därmed också vänskapsrelationer mellan män.
– Det här utspelar sig i en kultur väldigt särskild från vår kultur. I den kontexten fanns det en annan intimitet och närhet mellan män. De låg till bords och det står att lärjungarna lutade sig mot Jesus bröst.
Det här utspelar sig i en kultur väldigt särskild från vår kultur. I den kontexten fanns det en annan intimitet och närhet mellan män. De låg till bords och det står att lärjungarna lutade sig mot Jesus bröst.
– Det här är något som regissören valt att lyfta fram, och i det blir också Judas svek starkare. Fastän Jesus visste vad som skulle ske så upplever jag att han på något vis inte ville att det skulle ske genom Judas. Judas var en av de tolv, en av de närmaste i den inre kretsen … det måste ha gjort så ont.
– Påsken handlar inte heller bara om den fysiska smärtan, utan också om den sociala, psykologiska och andliga smärtan. Att bli sviken av vänner och övergiven av Gud. Det är ett absolut mörker.
Och hur är det att gå in i det mörkret?
– Förra gången vi gjorde korsfästelsen kunde jag förnimma en väldigt stark smärta. Utmaningen är kanske att låta smärtan komma. Att inte tänka ”nu ska jag visa smärtan” utan faktiskt gå in i den. Det är skrämmande, men också spännande som en utmaning.
Via Crucis i Borgå – och på Yle Arenan
Påskvandringen Via Crucis spelas fredagen den 18 april klockan 20 i Borgå, med start i Maren.
Via Crucis direktsänds i år också på Yle Arenan och kan ses på Arenan i en vecka efteråt.
Påskvandringen ordnas för femte gången och budgeten för vandringen är cirka 70 000 euro. Både som privatperson och samfund kan man understöda påskvandringen ekonomiskt.