– Tro och vetande är fortfarande en stor fråga, säger en tonåringspappa och väckelseledare.

Kreationismen bubblar i Borgå stift

SKAPELSETRO.

Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till.

1.4.2025 kl. 10:00

Kreationismen bubblar under ytan i delar av Borgå stift. Kring konfirmandarbetet uppstår fortfarande konflikter i avsnittet ”tro och vetenskap”. Församlingar lyckas inte alltid lösa frågan i arbetslaget när den allmänt accepterade evolutionsläran ställs mot en läsning av Bibelns berättelser.

Det finns unga som studerar vid lärarutbildningen som oroar sig för hur de i sitt yrke ska kunna undervisa om evolutionsläran, säger en källa som Kyrkpressen har talat med.

Personen vill för sitt arbete kring unga och unga vuxna på en ort i Österbotten vara anonym, och säger sig ha följt med fenomenet en längre tid.

Det blir också till ren kyrkopolitik på sina håll. Den laestadianska väckelsens förbund LFF skrev i fjol ihop en plan för bönehusföreningarna att eventuellt gå ur folkkyrkan och starta ett eget samfund. Då var utvecklingsläran på bordet.

"Man kan välja att läsa trosbekännelsen om Gud som Skapare eller låta bli."

Ett argument i LFF-rapporten i januari 2024 var att folkkyrkan genom att ”anpassa sig till sekulära dogmer [som] utvecklingsläran förlorat den bibliska auktoriteten att stå upp till försvar för kristendomens grundsanningar”.

Stå för trosbekännelsen

– Varje söndag när vi samlas till gudstjänst så läser vi ju ”Jag tror på Gud Fader, den Allsmäktige, himmelens och jordens skapare”. Om man inte tror på Gud som Skapare ska man inte läsa trosbekännelsen, säger Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF.

Av kolleger i andra väckelserörelser säger han sig ha hört om ”nästan en ungdomsväckelse” i frågan.

Stig-Erik Enkvist (LFF), Larsmo

– Polariseringen är stark i kyrkan och många, speciellt mer välutbildade unga, har ett nyvaknat intresse för tro och för de här frågorna. De samlas till ungdoms­kvällar och bibelstudier och fördjupar sig. Trevligt för en gammal predikant och pastor att se, säger han.

Inom den evangeliska rörelsen, vid storsamlingen Kyrkhelg, i frikyrkor och någon enstaka folkkyrko­församling bjuder man regelbundet in aktiva kreationister som talare. Bland dem finns den finländska läkaren Pekka Reinikai­nen och biologen Lennart Saari. Från Sverige ses ofta teologen Stefan Gustavsson eller naturvetaren Mats Molén. Också lokalt har skolrektor Tore Junger­stam i Esse, också lekmannapredikant inom evangeliska Slef, talat om ämnen kring skapelse och jordens urhistoria.

En föränderlig teori

Kreationismen är en kristen motreaktion mot evolutionsteorin, lanserad av den brittiska naturvetaren Charles Darwin på 1850-talet.

Utvecklingsläran började svartvitt från hur arter i naturen har utvecklats genom att överleva andra och anpassa sig. Sedan dess har evolutionsteorin förfinats som vetenskap, bland annat genom framsteg inom genetik och mole­​kyl­biologi.

Kreationismen har i sin tur ibland radikaliserats till sin ”ung jord”-falang som utmanar vetenskapen med att jorden har existerat bara inom den tidslinje om 6 000 till 10 000 år som går att utläsa vers för vers i Bibeln.

Omkring 37 procent av befolkningen i USA tänker så, visar en studie från det anrika enkät­företaget Gallup sommaren 2024. I sjutton amerikanska delstater undervisas skapelselära i dag i skolorna parallellt med evolutionsteorin.

Kreationismen sägs ha tynat på 90-talet, men den brittiska biologen Richard Dawkins argt ateistiska bok Illusionen om Gud (2006) ska enligt bedömare ha blivit en vändpunkt. Också den evangelikala Trump-vågen i USA ska nu ha gett nya impulser.

”Spola och använd resurserna bättre”

Kristdemokraternas (KD) lokal- och region­politiker, köttuppfödaren David Pettersson, 44, i Esse utgår i frågan från sin egen skoltid i Pedersöre.

David Pettersson (KD), Esse

– Vi hade en biologilärare som sade att ”det här med evolutionslära, det tar vi och skiter i”. Och jag tror att eleverna var helt okej med det. Det som i dag vållar bekymmer är närmast att evolutionsteorin inte framställs som en teo­ri utan som fakta. Det finns ju inga bevis och belägg för evolutionen, säger han.

"Evolutionsteorin kunde man spola och använda resurserna till någonting vettigare."

Du uppges ha sagt att du önskar att dina egna barn inte skulle undervisas i evolutionsläran?

– Det är möjligt att jag har sagt så. Jag tycker att de kan ta del av teorin. Som konservativt kristen och troende tar jag hela tiden del av andra källor för att bredda min egen förståelse, och för att förstå andra bättre. Men evolutionsteorin som fakta tycker jag man kunde spola och lägga resurserna på någonting vettigare.

David Pettersson är en av KD:s viceordförande på riksnivå. Som ett bredare parti ska KD inte enligt honom ha tagit några beslut om hur landets skolor bör undervisa i den här frågan.

Sin församlingsförankring har David Pettersson i Missionskyrkan.

På jakt efter syndafloden

Rektor Tore Jungerstam vid Bäckby byskola är på sin fritid en entusiastisk pedagog i fråga om kristen tro och jordens urhistoria.

På sin webbplats Urhistorien.com är han en typisk kristen krea­tionist av i dag. Själva jordens ålder vill han inte i sina videor ta ställning till. Däremot är Tore Jungerstam angelägen om bevis för att Bibelns syndaflod bokstavligen ska ha ägt rum. Han tror också på en mikroevolution där nya arter utvecklas på kort tid, men inte på en stor övergripande utveckling av naturens arter ur en art till en annan, makroevolution.

Tore Jungerstam (Slef), Esse

Tore Jungerstam skriver för tillfället på en doktorsavhandling vid Åbo Akademi om de elva första kapitlen i Bibeln, och är aktuell med en ny populärvetenskaplig bok. I den säger han sig kullkasta forskningen om att Bibelns skapelseberättelse som ”unik” och ”litterärt briljant” skulle innehålla lån från andra uråldriga skapelseberättelser i Mellanöstern.

Tonåringarna pratar

Verksamhetsledare Albert Häggblom vid den evangeliska takorganisationen Slef är själv pappa till tonåringar och vet att frågorna om tro och vetande rullar på bland de unga.

– Jag hör ju av dem att det i åldern femton-plus diskuteras ofta, säger han.

Inom Slefs föreningar kan det förekomma att kreationistisk skapelsetro hålls framme. Slef självt har dock varken rekommendationer eller särskilda satsningar på området, säger Albert Häggblom.

– ”Pröva allt och behåll det goda” – medlemmarna måste kunna avgöra det själva. Vi kan inte börja kontrollera vad de gör. Då är det fort slut på frivilligarbetet, säger han.

Max-Olav Lassila, nypensionerad kyrkoherde i Larsmo, sitter i ledningen för det ena av de två teologiskt konservativt orienterade Kyrkhelg-evenemangen. Han säger sig inte känna av någon kreationistisk våg just nu.

– Men jag vet ju att nu finns det ju många som som tänker i de banorna här, säger Max-Olav Lassila.

Kyrkhelgen har ändå flera gånger stått värd för kreationister som talare. Några planer på det har man inte just nu i ledningen för evenemanget, säger han.

Var står du själv som präst och själavårdare när någon kommer och har funderingar kring det här?

– Jag lutar nog mer åt Bibelns beskrivning än åt den vetenskap som förändras hela tiden. Evolutionsteorin är ju en teori.

Tore Jungerstam tackade nej till att bli intervjuad av Kyrkpressen om evolutionskritik.

– – –

FAKTA: Kreationism eller evolutionsteori?

  • Kreationister anser Bibeln (eller någon annan religiös tradition) ha en djupare insikt i universums mekanismer än modern vetenskap.
  • Under 1970-talet började huvudfåran av krea­tionister radikalare hävda att jorden är betydligt yngre än vetenskapen anser.
  • De evangelisk-lutherska biskoparna i Finland tog i dokumentet Tieteiden lahja (2019) avstånd från att tro och vetenskap ställs mot varandra.
Jan-Erik Andelin


kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39