”Om den kristna yogan har gjorts med positioner som har skapats för att ge ära åt avgudar så ser jag ingen mening i det. Om man tänjer och tänker på Jesus och vad han har gjort så för all del, men varför skulle man kalla det yoga?
Det svarar ”Frans”, okänd och anonym, på ett webbformulär i ÅA-doktoranden Sofia Lindahls materialinsamling för hennes pro gradu-avhandling som blev klar i höstas. ”Frans” hade blivit kristen efter två år med olika meditationstekniker, yoga, schamanism, rosenterapi och andra nyandliga praktiker.
Debatten om huruvida element ur yoga kring bön och stillhet i kyrkan är okej tar inte slut.
– Vi måste komma vidare från en diskussion som har varit antingen-eller. Där har man mest frågat om det handlar om hinduism, kristendom eller jumppa. Vi behöver tala mera nyanserat om det, säger Sofia Lindahl.
Hon har nu inlett ett fyra års doktorandskap vid Åbo Akademi om hur ”nya andliga praktiker” har rotat sig i folkkyrkan. Hon ska titta på Stillhetens yoga och Centering prayer-bön, i Finland kallad sydänrukous. Praktiken har utvecklats av bland andra den katolska munken Thomas Keating (1923–2018) i USA.
– Jag ska titta på kristna ur tre grupper: de som har egen erfarenhet av olika nyandliga praktiker, de som förespråkar dem och de som tar avstånd från dem, säger Sofia Lindahl.
Sofia Lindahl skriver doktorsavhandling om "nya praktiker i kyrkan" | Foto: Sofia Torvalds
Kvinnor yogar, också biskopen
Stillhetens yoga – en inhemsk, kristen yogavariant – har på kort tid vuxit sig mycket populär i Finland. Närmare 70 evangelisk-lutherska församlingar i Finland har så här långt erbjudit den varianten av yoga.
Bakom Stillhetens yoga står prästen Heli Harjunpää. För att ha tagit fram en ny och populär verksamhetsform för kyrkan blev hon utnämnd till Årets präst 2022.
Omkring 170 instruktörer har hittills utbildats för yogaformen, bland dem också Åbobiskopen Mari Leppänen.
Mari Leppänen sitter också i ledningen för föreningen Hiljaisuuden ystävät (Stillhetens vänner), som jobbar med kristna retreater, men som också är ramverket för Stillhetens yoga.
Religionsvetaren Tommy Ramstedt, också med ÅA-bakgrund, har intervjuat åtta Stillhetens yoga-ledare. Han hittar en starkt kvinnodominerad grupp som ofta är intresserad av andlighet men som också är kroppsligt flitiga.
– Alla som jag har intervjuat kring kristen yoga har en bakgrund i att de sedan barndomen har varit fysiskt aktiva, med balett, dans, bergsklättring, konståkning …
Seminarier och debatter ska sedan 10–15 år tillbaka också ha bidragit till att yoga i kyrkan har legitimerats och blivit okej, anser han.
Rädsla för det ordlösa ordet
Maria Repo-Rostedt är en av dem som 2022 introducerade Stillhetens yoga på svenska i Finland. Hon är en erfaren retreatledare, frivillig kaplan vid retreatgården Snoan och präst i Karis-Pojo församling. Hon är också en av åtta utbildare i Stillhetens yoga i Finland.
Motståndet mot yoga nickar hon vant till. Detta trots att man till rörelserna i Stillhetens yoga uttalat vänder sig till vår treeniga kristna Gud, i bibeltexter, kristna böner och dikter.
– Det förekommer också kritik mot retreater, meditation eller helig dans. Och inte enbart en rädsla för det kroppsliga, utan också för den ordlösa relationen mellan Gud och människa. Man tänker liksom att Ordet måste vara skrivet eller talat, säger hon.
Om man vill ta med sin kropp i sin bön, men yoga skrämmer en, vad föreslår du då?
– Du kan gå från en punkt till en annan. Tänk att det är din pilgrimsvandring. Dansa till någon musik som du tycker om, gärna en kristen bönesång. Kanske i en grupp för helig dans tillsammans med andra.
Prästen Maria Repo-Rostedt jobbar med Stillhetens yoga på svenska. | Foto Emelie Wikblad
När någonting faller på plats
Teologen och forskaren Laura Hellsten har själv skrivit om kropp, dans och kyrka bland annat med en doktorsavhandling vid ÅA 2020. Den har både prisbelönats och senare blivit internationellt publicerad.
Kyrkan har efter reformationen gjort sig av med det kroppsliga och gamla rika traditioner på området. Men Laura Hellsten är inte ”ett stort fan av att vi i kyrkan håller på med yoga”.
– Inte för att en massa andar skulle komma in i våra kroppar som det sägs i debattfälten, utan av andra orsaker. Det handlar väldigt mycket om kulturell appropriering. Vita människor tar en andlig övning, låtsas som att den inte har någon religiös eller andlig dimension, skalar av den till något sekulärt och kommersialiserar den. Och sedan köper kyrkan in det där, säger hon.
Laura Hellsten ser en lång historia av hur man i väst har tagit avstånd från andra kulturers fysiska uttryck och ”djuriska” ritualer utan att i dag bearbeta de såren. Man har skapat sig själv en kolonial, kristendom och blivit ”huvudfotingar”.
Själv har hon undervisat i kroppsbön som till exempel de klassiska böneställningarna enligt den kristna dominikanerordens grundare, spanjoren Dominicus på 1100-talet.
Upplevelser av bön och kropp kan vara starka. Vissa rörelser ska enligt henne användas med urskillning, som profeten Elias rörelse då han uppväckte någon från de döda, eller Jesus på korset.
– Erfarenheterna av kroppsbön är olika, och ofta också könade, säger Laura Hellsten.
Kroppsligheten var enligt henne ofta erotisk hos till exempel medeltida mystikerkvinnor. Kvinnor hon har mött i sin forskning i dag är medvetna om det som inslag i en sund andlighet, även om man inte samtalar om det i kyrkan, säger hon.
– Många män som gör kroppsövningarna talar i sin tur ofta om att de får en väldigt stark wow-erfarenhet. Någonting klickar på plats, de kommer i kontakt med sina känslor på ett bra sätt. De lär sig lyssna; och Gud talar.
Forskaren Tommy Ramstedt publicerar inom kort en forskningsartikel om Stillhetens yoga i de finländska religionsvetarnas facktidskrift Temenos.
FAKTA: KRISTEN YOGA
- Former av kristen yoga erbjuds i var femte evangelisk-luthersk församling i Finland.
- Stillhetens yoga är den vanligaste form av yoga som erbjuds; en stillsam, enkel variant med bibelläsningar och kristna böner, lanserad av prästen Heli Harjunpää 2019.
- Yogaformen har registrerats som varumärke av Harjunpääs företag Valosäde. Det kommersiella intresset är litet, ®-symbolen sägs se till att konceptet inte ändras.