Vad har jag för uppfattningar om mig själv? Var har jag fått dem? Ofta härstammar de från den tidiga barndomen. De har mycket att göra med hurdana anknytningsmönster vi har till våra föräldrar.

Vi har alla en del i oss som exploderar oväntat – och den kan vi jobba med

psykologi.

När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med.

20.3.2025 kl. 10:01

Reagerar du alltid på samma sätt inför en liknande situation? Blir du arg, går du i lås och tystnar, drar dig undan, försöker blidka den andra eller ta skulden på dig själv? Då har du kanske stött på ett område där du kämpar med ett känslolås, ett destruktivt livstema.

– Du kan känna på dig att du kämpar med ett känslolås om du inte lugnt klarar av att diskutera en fråga med en person. Det är något med personens ord, sätt att vara eller handla som får ditt känslolås att aktiveras. Det kan leda till att du överreagerar och anfaller personen på ett aggressivt sätt, flyr eftersom du inte klarar av diskussionen, blir helt stum eller också skojar bort hela saken. Om du känner igen det här, och om känslan är stark och du inte finner en lösning själv, då rekommenderar jag samtal med en själavårdare som förstår sig på livsteman och hur man bearbetar dem.

Det säger Markku Veilo, lösningsfokuserad kristen terapeut. I mars leder han tillsammans med sin fru Teija en kurs om känslolås, destruktiva livsteman, vid Evangeliska folkhögskolan i Vasa.


18 destruktiva livsteman – vilket är ditt?

Termen ”lifetraps”, eller livsfällor, myntades ursprungligen av den amerikanske psykoterapeuten Jeffrey Young. Med livsfällor avsåg han svåra och kroniska psykologiska mönster som aktiveras i utmanande livssituationer. När den finska fackboksförfattaren Kimmo Takanen myntade begreppet i Finland använde han begreppet ”tunnelukko”, det vill säga ett emotionellt lås eller ett känslolås.

Markku Veilo har tillsammans med sin fru Teija länge föreläst om och arbetat med själavårdsklienter med hjälp av känslolås-metoden. Han tycker att ett bra sätt att börja arbeta med metoden är att göra ett gratistest på nätet, för att se vilka av de 18 olika känslolåsen som är mest aktuella för en själv.

– Vi har alla sådana här lås. Det är bra att veta vilket är det starkaste och vilket som är mindre problematiskt. När man vet mer är det bra att undersöka hurdana tankar man har om sig själv och sina medmänniskor. Vad har jag för uppfattningar om mig själv? Var har jag fått dem? Ofta härstammar de från den tidiga barndomen. De har mycket att göra med hurdana anknytningsmönster vi har till våra föräldrar. Många av de här uppfattningarna och beteendena är sådana som funnits i släkten, och som föräldrar för vidare till sina barn.

Ta snällhet, exempelvis.

– Den ”snälla” har redan som barn förstått att det är nödvändigt att vara snäll, för det har mamma och pappa sagt. ”Du måste sitta stilla, du får inte ha ljud, du får inte uttrycka dina känslor.” Så uppstår ett livstema, ett känslolås, säger Veilo.


Hur försvårar exempelvis snällhet en människas liv?

– Snällhet anses ofta vara en bra sak i kristna sammanhang, men en snäll människa blir lätt att manipulera och utnyttja. Hon fogar sig under andras auktoritet. Om den personen sedan hittar en äkta hälft med narcissistiska drag, då kan den snälla bli totalt undertryckt, vilket leder till ett väldigt olyckligt äktenskap.

Men också för en snäll människa kommer gränsen någon gång emot – som den gör för oss alla, vilket känslolås vi än kämpar med.

– Smärtan växer så småningom. I något skede står vi inte ut med trycket. De yttre omständigheterna och det inte trycket tvingar oss till att försöka hitta en lösning.


Den kristna metoden

Markku Veilo och hans fru jobbar med både en kognitiv metod och en kristen metod för att hjälpa sina klienter övervinna sina destruktiva livsmönster.

– Först går vi igenom livsteman och hur de uppstår, sedan går vi igenom varje känslolås, och sedan den bibliska modellen för att bli fri från dem. Jag ser att det finns enorma möjligheter att växa och bli helt fri. Som det står i Galaterbrevet 5:1: ”Till den friheten har Kristus befriat oss.” Sanningen gör oss fria på det sättet att vi börjar bli medvetna om den inre konflikt vi bär på. I Kristus är jag fri, men på grund av alla murar jag byggt i mitt sinne är jag ändå fortfarande bunden.

Han tänker att det givetvis är viktigt att arbeta metodiskt, att undersöka de modeller som vi bär på från barndomen, undersöka vilka relationer som utlöser starka känslor i oss och försöka hitta kopplingar till tidigare livshändelser.

Men sedan finns det också rum för Gud att gripa in.

– Man kan göra mycket själv. Som det står i Psaltaren 37: ”Var stilla inför Herren, vänta på honom.” En sak jag uppmanar folk att göra är att vara tysta. I tystnad och stillhet vänder man sig inåt, mot sig själv, och börjar möta sitt undermedvetna. Och därifrån stiger så småningom uppdämda känslor. När människan sedan hittar orsaker kan hon börja fundera på hurdana uppfattningar hon bär på och om de kunde bearbetas och byggas på nytt med hjälp av Guds ord.

Han har jobbat med sina egna känslolås på det sättet.

– Jag hade en pappa som var både kolerisk och melankolisk och hade väldigt stark vilja, och jag hade problem med att jag var för snäll. Jag sa aldrig emot min pappa, protesterade aldrig. När jag tänker på mig själv som förkunnare för 25 år sedan, när jag började, så var jag ganska ängslig och rädd. Det var något som försvann när jag upplevde en andlig tillväxt och vande mig vid att uppträda. Jag var tvungen att möta mina rädslor och svagheter. Idag känner jag inte att jag har något känslolås som försvårar mitt liv.

Hans råd är: öva dig på ett göra precis tvärtom. När du stelnar, tystnar och vill springa din väg, försök i stället våga stanna och säga hur det känns.

– Gör det även om det känns illa, även om alla röster inuti dig skriker ”var tyst, säg inte din åsikt”. Då gäller det att bara stiga fram och säga sin åsikt ändå, och då blir låset svagare.

När han studerade till kristen terapeut fick han en lista på hundra känslor i sin hand.

– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det fanns så många! Jag har märkt att människor ofta inte kan sätta ord på sina känslor. Att namnge en känsla är svårt. Ofta säger en klient: Jag känner rädsla eller ångest. Ångesten är en sorts primärkänsla som ligger över alla andra. Bakom ångesten finns tystare känslor, så kallade långsamma känslor. Det är viktigt att känna dem.


Och hur hittar vi våra långsamma känslor?

– Du kan hitta dem enbart genom att stanna upp och vara tyst. Därför är vår tidsålder inte bra för oss. Den uppmanar oss i stället till att vara där det finns mycket oljud och där det är bråttom. Det leder till att vi fjärmas från oss själva. I en ytlig kultur projicerar vi också vår egen skuld på andra och bort från oss själva. Därför vågar många av oss inte ens försöka vända oss inåt för att se vad där finns – då måste vi möta vår egen verklighet. Istället börjar vi fixa på ytan, genom att försöka vara så fysiskt attraktiva som möjligt. Men problemet finns inuti.

Markku Veilos tips: så kan du börja

Googla fram ett gratis ”tunnelukko”-test på nätet ifall din finska är tillräckligt bra för det. Testet tar upp 18 olika teman, bland dem övergivenhet, misstro och utsatthet, känslomässig försummelse, utanförskap, underkastelse och perfektionism.

Läs på om temat, undersök situationer i din barndom då du drabbats av liknande starka känslor som du ibland upplever som vuxen, situationer då du inte ”handlar vuxet”.

Erkänn att du har ett problem. Bestäm dig för att börja utmana dig själv att handla annorlunda – tvärt emot hur din kropp och alla dina rädslor säger att du borde handla.

Satsa mycket tid på tystnad och begrundan. Undersök dina känslor. Uppsök själavård, be och läs Bibeln för att få stöd.

Text: Sofia Torvalds 


PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46