Bonhoeffer hängdes i april 1945 i koncentrationslägret Flossenbürg, bara två veckor före krigsslutet.

Ylva Eggehorn kommenterar filmen om Bonhoeffer: ”Idag ser vi en kristendom som allt oftare förknippas med makt”

film.

Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag.

17.3.2025 kl. 18:39

– Det är svårt att göra en film om en så komplex person som Dietrich Bonhoeffer. Det säger poeten, författaren och Bonhoeffer-översättaren Ylva Eggehorn.

– I en av de första scenerna säger bror Valter: ”Den där pojken fångar man inte”. Det kan ses som ett motto för hela hans liv, säger Ylva Eggehorn några dagar efter hon har sett en pressvisning av filmen.

Hon var orolig när hon såg hur filmen annonserades internationellt.

– I reklamen för filmen kallas Bonhoeffer för mördare och spion. Han var ingendera. Han var beredd att ta ansvar för sitt engagemang i konspirationen mot Hitler, men att kalla honom mördare är att förenkla för mycket. Och han var ingen spion, men han använde sin täckmantel inom det tyska försvaret för att sprida motståndets budskap och hjälpa judar att fly.



Ylva Eggehorn översatte Dietrich Bonhoeffers bok ”Efterföljelse” till svenska som 25-åring. FOTO: Magnus Aronsson


En film med både styrkor och brister

Bonhoeffer (1906–1945) var en tysk teolog, präst och motståndsman som starkt motsatte sig nazismen. Bonhoeffer deltog i motståndsrörelsen och konspirationen mot Hitler. Hans aktioner ledde till hans avrättning 1945.

Bekännelsekyrkan var en protestantisk rörelse i Tyskland under 1930- och 40-talet som motsatte sig nazismens inflytande över kyrkan. Rörelsen betonade kyrkans självständighet från staten och att kristen tro inte kunde förenas med nazistisk ideologi.

– En av de saker som gjorde Bonhoeffer unik var hans sätt att förstå kristen tro, säger Eggehorn.

– Han levde i en tid där styrka och makt var de högsta idealen, där den starkes rätt var lag. Men han såg det som ett direkt hot mot evangeliets kärna. Hans tro handlade inte om att vinna, om att bli framgångsrik eller mäktig – utan om att tjäna.



Filmens Dietrich Bonhoeffer med sin tvillingsyster Sabine i 30-talets Tyskland.
FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.




Eggehorn ser tydliga paralleller mellan Bonhoeffers tid och vår egen.

– Vi ser en kristendom som allt oftare förknippas med makt och framgång. Men Bonhoeffer stod för något helt annat. Han såg att det verkliga hotet mot kyrkan inte var yttre förföljelse, utan inre korrumption – att kyrkan skulle kompromissa med sanningen för att vinna inflytande.

Eggehorn pekar på hur Bonhoeffer varnade för en tro som blev ett verktyg för politiska och nationalistiska syften.

– Det var precis det han såg hända i Tyskland. Kyrkan började anpassa sig till nazismen, istället för att stå emot. Det gjorde honom rasande. Han menade att en tro som söker makt och inflytande har förlorat sin själ.

Hon menar att vi idag ser samma mönster.

– Det finns en rädsla för svaghet, en tro på att det viktigaste är att vinna, att behålla kontrollen. Men Bonhoeffer visade att det kristna livet handlar om något helt annat – om att ge upp sin egen makt, att sätta sig själv i den sista raden, att tjäna istället för att härska.




Han såg att det verkliga hotet mot kyrkan inte var yttre förföljelse, utan inre korrumption – att kyrkan skulle kompromissa med sanningen för att vinna inflytande, säger Eggehorn.
FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.



En förskönad avrättning

– Bonhoeffer var en djupt bildad person, en intellektuell av rang, men också en människa med en stark närvaro i verkligheten. Filmen visar bitvis detta, men jag saknar det där som gjorde honom till mer än bara en historisk gestalt: hans kamp, hans mänsklighet, hans humor.

Eggehorn riktar också kritik mot hur filmen skildrar Bonhoeffers avrättning.

– Filmen visar hur han hängs, men på ett sätt som känns tillrättalagt. Han är fullt påklädd, och det ser nästan ut som en värdig avrättning. Så var det inte. Han tvingades klä av sig naken innan han avrättades, en sista förnedring från nazisternas sida.

Hon menar att det här är en viktig detalj som förändrar hela bilden av hans sista stund i livet.

– Han dog inte som en stolt martyr i en välregisserad scen. Han dog som en av de många som nazisterna ville förnedra och utplåna. Att ta bort den aspekten gör att vi missar något centralt i hans historia – att han identifierade sig med de svaga och de förföljda ända till slutet.

Eggehorn ser detta som en del av en bredare tendens att vilja skapa ”hjältar” som passar en viss berättelse.

– Vi vill att Bonhoeffer ska vara en rakryggad hjälte som dör på ett värdigt sätt. Men hans storhet ligger i att han valde lidandets väg, att han accepterade förlust och svaghet som en del av sin tro. Det gör honom mer mänsklig, inte mindre.



FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.


Hans kärlek till Maria

En av de saker Eggehorn saknar mest i filmen är skildringen av kvinnorna i Bonhoeffers liv.

– I filmen finns ingen kvinna utöver hans mamma. Det är en alltför enkel bild av honom som en ensam hjälte. Men Bonhoeffer var en människa med djupa relationer, och den viktigaste kvinnan i hans liv var hans fästmö Maria von Wedemeyer.

Eggehorn berättar om hur hon själv länge undrat om Bonhoeffer någonsin upplevde kärlek och passion utanför sin teologiska och politiska kamp.

– Jag trodde länge att han var en solitär, en akademiker, en präst utan personliga band. Men så hittade jag hans brev till Maria. De kom inte ut förrän på 1990-talet, och de visar en helt annan sida av honom.

Utgående från deras brevväxling har Eggehorn skrivit romanen ”Älskade Dietrich, käraste Maria”.

– Dietrich och Maria förlovade sig strax innan han fängslades, och de fick aldrig leva tillsammans. De fick aldrig träffas utanför fängelsets besöksrum, där en vakt alltid övervakade dem. Men deras brevväxling är fylld av värme, längtan och en kärlek som faktiskt förändrade honom. Man ser hur hans språk förändras i breven – han börjar till och med skriva poesi, vilket han själv tycker är pinsamt. Det visar att han var mer än bara en teolog och motståndsman – han var en människa med djupa känslor.

Eggehorn menar att filmens bild av Bonhoeffer som en ensam manlig hjälte gör honom mindre mänsklig.

– Han var en människa av kött och blod, inte bara en martyr eller en ikon. Hans kärlek till Maria visar en annan dimension av honom, en mer sårbar och innerlig sida som också hör till hans historia.


FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.



Billig nåd och dyr nåd

Ylva Eggehorn är glad att filmen har gjorts.

– Trots sina brister är filmen om Dietrich Bonhoeffer viktig och sevärd. Den gör hans liv och tankar tillgängliga för en bredare publik och kan, förhoppningsvis, leda fler till att läsa hans texter. Bonhoeffer är en krävande författare, men inte på grund av sitt språk – det är snarare hans kompromisslösa sanningslidelse som gör hans texter så starka. Han skriver med en övertygelse som utmanar och engagerar läsaren, vilket gör att hans ord inte kan skummas igenom. De kräver eftertanke, ibland pauser, men framför allt en vilja att låta sig utmanas.

För den som tar sig an hans texter öppnar sig en värld av djup teologisk reflektion och ett mod som inte bara hör till historien, utan som är lika relevant idag.

Eggehorn lyfter fram Bonhoeffers mest kända begrepp: billig nåd och dyr nåd.

– Billig nåd är den tro som inte kostar oss något – där vi tar emot Guds kärlek utan att det förändrar våra liv. Dyr nåd är något helt annat. Den kräver något av oss. Den kräver att vi går Jesu väg, även när den leder oss bort från säkerhet och inflytande.

Bonhoeffers egen väg visar vad han menade, säger Eggehorn.

– Han hade kunnat välja en annan väg. Han hade kunnat leva ett tryggt liv som teolog, hålla sig utanför politiken. Men han insåg att tron måste omsättas i handling.


Parallellerna är tydliga

Hon menar att det här är särskilt relevant i vår tid.

– Vi har idag en stark medvind för auktoritära ledare, för dem som hatar svaghet och bara hyllar makt och framgång. Bonhoeffer såg detta hot och förstod att det aldrig stannar vid en grupp – judarna var de första, men inte de sista som drabbades.

Hon menar att vi idag, liksom på Bonhoeffers tid, saknar facit.

– Vi vet inte hur det slutar. Vi läser historien om andra världskriget med facit i hand, men Bonhoeffer och hans vänner visste inte hur det skulle gå. Vi kan bara följa vårt samvete, precis som han gjorde.


FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.


Dietrich Bonhoeffer

Född 1906 i Tyskland, hängd april 1945 i koncentrationslägret Flossenbürg.

Teolog, präst, motståndsman. Känd för sin teologi om efterföljelse, etik och civilkurage. Deltog i den tyska motståndsrörelsen och hjälpte judar att fly. Fängslades 1943, efter att han deltog i planer för att störta Hitler.

Växte upp i en akademisk familj; hans far, Karl Bonhoeffer, var en framstående psykiater, och hans mor, Paula, var lärarinna. Han hade sju syskon.

Viktigaste böcker: Efterföljelse, Liv i gemenskap, Motstånd och underkastelse.






Film: Bonhoeffer: Pastor. Spy. Assassin.

Filmen är regisserad och skriven av amerikanen Todd Komarnicki.

Biopremär 28.3.2025. Tyska skådespelaren

Jonas Dassler har huvudrollen.


Ylva Eggehorn

Är en av Sveriges mest framstående kristna författare, poeter och psalmförfattare. Hon är hedersdoktor i teologi vid Uppsala universitet.

Översatte Dietrich Bonhoeffers bok ”Efterföljelse” till svenska som 25-åring.

Har bl.a. skrivit boken ”Att ta ansvar för Gud: om hängivenhet som motstånd”, en bok om Bonhoeffer och Etty Hillesum.

Aktuell med två nya böcker. I vår utkommer boken ”Texter”, en omfattande samling av artiklar och essäer publicerade i olika tidskrifter. Till hösten kommer en roman där hon utforskar sina egna erfarenheter av den så kallade Jesusrörelsen på 1960- och 1970-talet.


Bekännelsekyrkan

Var en protestantisk rörelse i Tyskland under 1930- och 40-talet som motsatte sig nazismens inflytande över kyrkan. När nazisterna försökte omforma den tyska kyrkan till en regimtrogen institution genom *Deutsche Christen*-rörelsen, bildades Bekännelsekyrkan 1934 som en motståndsrörelse.

Rörelsen betonade kyrkans självständighet från staten och att kristen tro inte kunde förenas med nazistisk ideologi. En av dess mest kända företrädare var Dietrich Bonhoeffer, som tillsammans med andra teologer, som Karl Barth och Martin Niemöller, försvarade en tro grundad i Bibeln snarare än politisk lojalitet. Bekännelsekyrkan förföljdes av nazistregimen, och många av dess medlemmar fängslades eller avrättades.



Christa Mickelsson


fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13