Putte Bäck tänder ett ljus i ljusställningen som Wilan fått i donation.

Små begravningsplatser kämpar med ekonomin

Begravningsplatser.

Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten.

19.3.2025 kl. 10:00

Wilan, Aftonfrid, Aftonro … Namnen ger en fingervisning om stämningen på begravninsgplatserna. Här råder ett lugn.

Ser man till dem som upprätthåller begravningsplatserna kan man ändå skönja en liten oro, en oro för ekonomin. De föreningar som inte fått motta arv eller donationer har det vanligtvis kämpigt med ekonomin. De vanligaste inkomstkällorna är avgifter för gravplatser och kondoleansadresser.

– Försäljningen av kondoleansadresser har också minskat efter pandemin eftersom allt fler begravningar sker i stillhet, säger Putte Bäck som är sekreterare för föreningen som upprätthåller Wilan.

Vi befinner oss på gränsen mellan byarna Markby i Nykarleby och Åvist i Pedersöre. Vi är så nära kommungränsen att Bäck tvekar gällande på vilken sida vi är. Men sedan slår han fast att vi är i Nykarleby. Härifrån är det närmare 30 kilometer till Nykarleby centrum men något kortare till Purmo kyrka. Under menföom restider är vägarna ökända. Stundtals är det som byarna befann sig på en ö. Att man vill ha en egen begravningsplats är förståeligt.

Senaste sommar firade begravningsplatsen 100-årsjubileum med biskop Bo-Göran Åstrand vars släktingar från Kasackbacka ligger här. Vi tidpunkten för jubileet hade 340 personer gravlagts på Wilan.

– Vi har en till fyra begravningar här per år, säger Bäck.

Skötseln av gravgården sker på talko. Talkosäsongen börjar på våren då man räfsar bort den föregående höstens löv.

Elledningarna nuddar nästan vid begravningsplatsen, men det finns ingen anslutning. Allt kostar, också grundavgiften. Den belysning som finns fungerar med solceller.


Skattemedel ska inte användas

På annat håll stöder Vasa kyrkliga samfällighet begravningsplatsen i Sundom med 200 euro per begravning. Också begravningsplatsen i Molpe har fått ett årligt understöd på 1 500 euro från Korsnäs församling.

Att församlingarna stöder begravningsplatserna är lite problematiskt eftersom Kyrkostyrelsen i december i fjol gick ut med direktiv om att kyrkoskattemedel inte ska användas för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten.

Bakgrunden till det är att staten skurit ner finansieringen av de lagstadgade uppgifter som kyrkan har – dit begravningsväsendet hör – med 19,6 miljoner euro i budgeten för 2025. I praktiken betyder det att församlingarna subventionerar begravningskostnader för dem som inte hör till kyrkan.

I Molpe by i Korsnäs upprätthåller byns samfällighet en begravningsplats som Korsnäs församling gett ett litet årligt bidrag till.

– I dagsläget får vi ett litet bidrag av församlingen. Vi har fått 1 500 euro per år, vilket täckt vägavgiften och inget annat. Vi räknar med att det här bidraget kommer att minska, säger Susanne Häggdahl som är kontaktperson för begravningsplatsen.

De huvudsakliga inkomsterna är försäljningen av gravplatser och kondoleanser. Begravningsplatsen ligger på byasamfällighetens mark och därför har byasamfälligheten i huvudsak bekostat den nyligen gjorda investeringarna i elektrifiering och en urnelund. Till elektrifieringen bidrog Aktion Österbotten.

– Det mesta arbetet på begravningsplatsen sköter vi på talko och jag tycker vi gör det bra. Vi har byggt ett förråd och ordnat med belysning på talko, säger Häggdahl.

Molpe har också en bykyrka som ägs av Molpe Bönehusförening. I den hålls förrättningar och gudstjänster.

– Med eller utan bidrag ska vi nog också i fortsättningen sköta om vår begravningsplats.

Kyrkpressen har inte lyckats få tag på tag på Korsnäs församlings ekonomichef Christina Forss för att höra hur hon ser på saken.


Billigare för samfälligheten

I Sundom är man inte särskilt oroliga över att samfälligheten ska dra in stödet.

– Då riskerar föreningen att upphöra och begravningarna faller på samfälligheten. Vi kan hålla ner kostnaderna eftersom det mesta som görs är på talko. Den kyrkliga samfälligheten gör det till betydligt högre kostnader. Det finns ett värde i talkoarbetet, säger David Käld, ordförande för Sundom gravgårdsförening.

Vasa kyrkliga samfällighets ekonomichef Kjell Fellman är inne på samma linje.

– Grundtanken är att vi är med och stöder föreningen så länge den finns. Det finns ett gammalt samarbetsavtal från tiden då Sundom överfördes från Solf till Vasa 1973, som ger Sundomborna rätt att bli begravna i Sundom. I annat fall skulle de begravas i Vasa och då skulle hela kostnaden falla på samfälligheten. Nu tar Sundomborna en del av kostnaderna på sig genom sitt arbete.


Grankulla stad har egen begravningsplats

Bland begravningsplatserna som inte sköts av den lutherska kyrkan sticker en ut, begravningsplatsen i Grankulla, som ägs av Grankulla stad. Församlingarna där har ingen egen traditionell begravningsplats. Stadens begravningsplats invigdes 1927 till en luthersk begravningsplats.

Arrangemanget har att göra med att Grankulla frigjorde sig från Esbo 1920 medan Grankulla svenska och finska församling bildades först 1978. Grankullabon Frans Stockmann, son till varuhusets grundare, avled 1920 och testamenterade ett stort jordagods till Grankulla. Där kom man att anlägga en kommunal begravningsplats eftersom den lutherska kyrkan inte fanns representerad på orten, bara en metodistkyrka byggd 1917.

– Vi har ett oproblematiskt samarbete med staden, säger Ulrik Sandell, kyrkoherde i Grankulla svenska församling.

Grankulla kyrkliga samfällighet svarade 1997 på begravningslagens och kyrkoordningens krav att församlingarna ska ha en begravningsplats med att bygga ett kolumbarium, en innebegravningsplats för urnor med cirka 500 gravplatser. Då det i varje gravplats ryms flera urnor kan närmare tvåtusen personer begravas där.

– Numera kremeras nio av tio avlidna. På stadens begravningsplats sker begravning på traditionellt vis, så att urnan eller kistan sänks i graven.

På frågan om kostnader svarar Sandell att kostnaderna för begravningen på stadens begravningsplats betalas av de anhöriga direkt till staden.

– Byggkostnaderna för kolumbariet innebar en stor satsning för samfälligheten, men jag ser en inbesparing i underhållskostnaderna jämfört med en traditionell begravningsplats.


Kristna begravningsplatser inom Borgå stift som sköts av andra än den lutherska kyrkan

Pedersöre

Forsby Föreningen, Forsby gravgård

Överpurmo Ebenhaeser, Gravgårdsföreningen Ebenhaeser

Nykarleby

Pensala Aftonfrid, Gravgårdsföreningen Aftonfrid

Markby Wilan, Föreningen Enskilda Begravningsplatsen Wilan

Vörå

Oxkangar, Gravgårdsföreningen Ro

Korsholm

Vassor, Vassor begravningsplats

Vasa

Sundom, Sundom gravgårdsförening

Malax

Petalax, Petalax gravgårdsförening Aftonro

Korsnäs

Molpe, Molpe Samfällighet

Korsnäs, Korsnäs Baptistförening eller Korsnäs kommuns fria gravgårdsförening

Närpes

Nämpnäs, Närpes västra gravgårdsförening Aftonvila

Yttermark, Yttermark gravgårdsförening

Pargas

Norrskata, Pingstförsamlingen

Kimitoön

Högsåra gravgård, Gravgårdsföreningen Aftonklockan

Raseborg

Bromarv, Sandö begravningsplats, Missionskyrkan

Ingå

Fagervik gård, privat

Sjundeå

Svidja gård, privat

Grankulla

Grankulla stad

Borgå

Pellinge, Pellinge kapellförening

Emsalö, privat


- - -

Uppdaterat måndag kl. 11.,tillagt begravningsplatser i Borgå.

Text och foto: Johan Sandberg


Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16